Trump är inte bara ett amerikanskt problem. Genom tankesmedjor som Heritage Foundation sprids hans idéer över världen – och svenska aktörer som Timbro, Oikos och Kristdemokraterna står redo att öppna dörren.
Kopf ab! (”huvudet av!”), vrålade Johann Patkul efter att ha fått båda benen brutna på hjulet och själv kravlat upp på stupstocken. Sedan krävdes flera svingar med yxan innan den förlösande halshuggningen var fullbordad.
Beskrivningen återfinns i en anonym pamflett 1707 och fungerade som rysk propaganda mot Karl XII – det var han som dömt den heroiska tyska generalen till döden, samtidigt som han förberedde sin stora offensiv mot Ryssland.
Vi är duktiga på att ana informationskrigföring från öst, kanske för att vi har övat i sekler. Så när Tobias Thybergs sexbilder läcker ut, spekulerar Patrik Oksanen genast om att det kan vara en rysk påverkansoperation. Nu vet ryssarna att svenskar reagerar i panik när vi ser vad Jonas Gardell beskriver som bögvärldens ”visitkort”.
Analysen är rimlig. Men hur bra är vi på att känna igen propaganda som kommer västerifrån?
Det undrar jag när Kristdemokraterna bjuder in en lobbyist för den israeliska bosättarrörelsen till riksdagen. Eugene Kontorovich är professor i juridik, arbetar för en extremnationalistisk israelisk tankesmedja, och forskar för den konservativa amerikanska tankesmedjan Heritage Foundation.
Den sistnämnda organisationen har haft en djupgående betydelse för Donald Trumps omstöpning av världspolitiken. Redan under hans första presidentskap skröt Heritage Foundation om att Trump implementerat 64 procent av rekommendationerna från stiftelsens policyguide Mandate for leadership. Över 70 personer från stiftelsen togs in i administrationen, inklusive ministrar som utbildningsministern Betsy DeVos.
Det är idéerna som är det centrala – inte vilken politiker eller vilket parti som driver dem.
Nu förverkligar Trump tankesmedjans ökända Projekt 2025 – en 920-sidig plan för att rensa ut i statsapparaten, koncentrera makten hos Vita huset, och riva upp klimatlagar, aborträtten, samt skydd för migranter och transpersoner.
Så vad har det med Sverige att göra?
En hel del. I september besökte Arvid Hallén från den sverigedemokratiska tankesmedjan Oikos en geopolitisk konferens i Budapest, som organiserades av Heritage Foundation, för att tona ned hotet från Ryssland. Tankesmedjan var också en självklar hållplats när Mattias Karlsson åkte på inspirationsresa till USA inför bildandet av Oikos.
Men banden är äldre än så. Janerik Larsson skriver i Svenska Dagbladet att han som chefredaktör för Svenska arbetsgivareföreningens veckotidning 1985 besökte USA för att lära av de amerikanska tankesmedjorna, och i synnerhet Heritage Foundation. Där träffade han Stuart Butler, tankesmedjans chef för inrikespolitiska studier, och fick med sig en rykande färsk kopia av Mandate for leadership – förlagan till Projekt 2025. Det viktigaste han lärde sig? ”Det är idéerna som är det centrala – inte vilken politiker eller vilket parti som driver dem.”
Heritage Foundation. var fram till 2020 en ledande aktör i det marknadsliberala Atlas Network, där även Timbro ingår. Och tankesmedjans Stureakademi åker till Washington DC för att träffa likasinnade är Heritage en självklar partner. Timbro hänvisar dessutom ständigt till amerikanernas mått på ”ekonomisk frihet” för att argumentera för deras motorsågspolitik mot välfärden – som när Fredrik Segerfeldt ”vederlägger myterna om den svenska samhällsmodellen” (6/9).
Timbro finansieras av Svenskt Näringsliv, det vill säga av dina och mina pengar. Alla svenska arbetsgivare – inklusive Flamman – som är med i Almega för att vara en del av den svenska partsmodellen, skänker alltså pengar till en organisation som i minst 40 år har samarbetat med den amerikanska demokratins dödgrävare.
Är det lämpligt?
Och hur passande är det att kristdemokraterna bjuder in forskare som understödjer etnisk rensning av palestinier? Inte särskilt.
Men när propagandan kommer från väst verkar mångas kritiska tänkande tystna. Frågan är bara hur många yxhugg demokratin klarar.
