2001 rådde lågkonjunktur. Dotcomkraschen hade inletts året innan och investerare fortsatte fly internetföretagen. Kvar i konkursernas kölvatten fanns utbyggda bredband och arbetslösa programmerare. En jordmån som möjliggjorde blomstring för en alternativ typ av digital innovation, driven inte av riskkapital utan av renodlad entusiasm. Dessa år gav oss fildelningsnätverk, bloggar och inte minst Wikipedia.

Alltsammans drivs av en stiftelse utan vinstintresse och besluten fattas av dem som aktivt bidrar till innehållet.

Men när konjunkturen vände uppåt återvände riskkapitalet till internet och vi vet alla hur det gick. Entusiasmen låstes in på kommersiella plattformar, konstruerade i syfte att sälja uppmärksamhet till annonsörer.

I dag kallas Wikipedia ofta för ”den sista goda sidan på internet”. Uppslagsverket har förblivit reklamfritt och finns nu i flera hundra språkutgåvor, plus syskonprojekt som Wiktionary. Alltsammans drivs av en stiftelse utan vinstintresse och besluten fattas av dem som aktivt bidrar till innehållet. Skaran av aktiva skribenter verkar dock krympa snarare än växa.

Likaså minskar nu antalet läsare, åtminstone enligt Wikipedias egen statistik som visat en åttaprocentig nedgång i antalet sidbesökare från 2024 till 2025. Anledningen är solklar: nätet har fyllts med AI-assistenter, redo att ge snabba svar. Men att det vore en förhastad slutsats att Wikipedia därmed skulle tappa i betydelse.

De statistiska språkmodeller som vi till vardags kallar för ”AI” kan nämligen aldrig bli bättre än sin träningsdata, som all kunskap hämtats från. Där intar Wikipedia en särställning: välskrivna artiklar ur ett neutralt perspektiv, späckade med länkar till andra källor som bedömts hålla hög kvalitet. En ovärderlig råvara som de skyhögt värderade AI-företagen kunnat suga i sig alldeles gratis. Att samma företag utan tillstånd även använt böcker och tidningar har nu resulterat i stora rättsprocesser. Wikipedia har däremot aldrig haft några invändningar mot att bli robotmat, utan har alltid haft en licens som tillåter vem som helst att kopiera allt.

Lagom till 25-årsdagen offentliggjorde Wikipedia ett nytt ”partnerskap” med flera AI-företag, inklusive Microsoft och Amazon. För att få extra smidig tillgång till all data är företagen redo att donera stora belopp till stiftelsen Wikimedia för att finansiera driften av servrarna.

Samtidigt har Wikipedia senaste året hamnat i skottlinjen för radikalhögern i USA, som påstår att den har blivit alltför ”woke”. En förändring som faktiskt kunnat beläggas i forskning är hur Wikipedias redaktörer tolkar regeln om neutralitet i politiskt laddade ämnen. Under de första tio åren valde man oftare att redovisa olika ståndpunkter som om de vore likvärdiga. Men efter hand har Wikipedia tydligare tagit ställning för sådant som faktiskt har belägg. Att exempelvis människan ligger bakom klimatförändringarna presenterar Wikipedia nu som fakta och inte som en åsikt.

Det har retat upp högerfigurer som Elon Musk, som i höstas sjösatte sitt eget alternativ, Grokipedia, som AI-redigerats för att bli mer högerkorrekt. Exempelvis nämns där inget ord om kopplingar mellan Donald Trump och Jeffrey Epstein. Likheterna är stora med Ruwiki, som etablerats av ryska staten efter att Wikipedia blockerades i Ryssland. Men mest talande av allt är att högerkonservativa försöken att bygga ett alternativ aldrig lyckats stå på egna ben. För i huvudsak består Grokipedia såväl som Ruwiki av innehåll kopierat från riktiga Wikipedia.