– För att tolka ett budskap enligt svensk hatbrottslagstiftning måste man göra en bedömning av alla omständigheter i ärendet. Och de har jag inte. Men objektivt framstår ju hakkors på en moské som ett väldigt skrämmande rasistiskt budskap.

Kvinnan greps under morgonen misstänkt för grov skadegörelse, brott mot knivlagen och hets mot folkgrupp. Hon har sedan dess släppts på fri fot, men misstankarna kvarstår. På Facebook skriver Uppsala Moské att de parallellt med skadegörelsen utsatts för omfattande hat och hot på sociala medier:

”Vi ser med stort allvar på hur hatretorik från extremistiska och islamfientliga aktörer riskerar att skapa ett klimat som kan leda till allvarliga och brutala handlingar, såsom det som nu drabbat vår moské,” skriver moskén under natten till händelsen.

Men polisen misstänker inget politiskt eller religiöst motiv bakom händelsen, sade man strax efter gripandet till Expressen.

– Det rör sig snarare om en person som inte mår riktigt bra, säger polisens presstalesperson Magnus Jansson Klarin.

Uttalandet har fått bland annat psykiatriläkaren Natte Hillerberg att reagera. I en debattartikel i UNT beskriver hon utspelet som ”ett tydligt bagatelliserande av något som i själva verket är ett ideologiskt angrepp”, och skriver att det dessutom ”stigmatiserar psykisk ohälsa genom att falskt koppla den till rasism och högerextrema symbolhandlingar”.

Abdi Hassan säger att han inte är förvånad över att skadegörelsen ägt rum, och beskriver den som del av en kontext ”där vi ser en ökning av islamofobiska hatbrott, en hårdare och kallare retorik mot svenska muslimer och ett misstänkliggörande på ett strukturellt plan av den här minoriteten”.

Senast i december lämnades en koran med kulhål utanför Stockholms moské, som tidigare också blivit nedklottrad med hakkors.

– Därför är det anmärkningsvärt och omdömeslöst för polisen att i ett så tidigt skede kategoriskt gå ut och dementera att det inte har funnits något politiskt motiv bakom vandaliseringen.

Ser du det som del av ett mönster?

– Ja, det finns en bred upplevelse bland svenska etniska och religiösa minoriteter att brott mot dem förklaras utifrån psykisk ohälsa. Man säger att det inte finns något politiskt eller religiöst motiv, utan det här är personer som mår dåligt. Men brott som begås av minoriteter förstås som terrorism.

Abdi Hassan säger att det finns en ambition från polis och åklagare att arbeta mer aktivt och öka kunskapen om hat, men att flera problem kvarstår:

– Polis och åklagare har noterat att det finns brister i hatbrottshanteringen på ett generellt plan. Det försöker man komma åt.

– Problemet med hatbrott i svensk lagstiftning är att det lämnar väldigt mycket åt den enskilda rättstillämparen att bedöma om något är rasistiskt. Och med antimuslimska hatbrott är man inte medveten om just de specifika utmaningar som den här gruppen möter och hur hat mot dem manifesteras. 

Polisen sitter på mer information i ärendet än vad allmänheten har. Ska man inte då kunna lita på deras bedömning?

– Vi ska kunna göra det, generellt. Men återigen, när det kommer till hatbrott finns det en konstaterad brist hos polismyndigheten. Även om man i regel bör kunna lita på svenska myndigheter så är de också föremål för generellt bristande kunskap om rasism i samhället.

I ett mejl till Flamman skriver Maria Hall, presstalesperson på Polisen, att brottsrubriceringen hets mot folkgrupp inte behöver innebära politiska motiv:

”Hat och hot kan riktas mot andra utan att politiska motiv finns, men det i sig innebär inte att hat och hot är mindre allvarligt.”

Hur jobbar polisen för att bli bättre på att bekämpa hatbrott idag?

”Polisen arbetar löpande för att bli bättre på att bekämpa och utreda alla typer av brott. Sett till just hatbrott finns det speciellt utbildade förundersökningsledare och löpande utbildningar i ämnet.”