Hur utbrett är organiserat kriminellt utnyttjande av den privata välfärden, och vilka tjänar på ”välfärdsbrottsligheten”? En ny granskning från Acta Publica kastar ljus på nätverken och hjärnorna bakom, och går igenom hur vård- och omsorgsbolag kan användas för att tvätta bort skulder och mjölka skattepengar.
För knappt två år sedan blev Gudhemsgården, då ett hem för missbruksvård strax norr om Falköping, ombildat till ett ”ungdomshem för icke skolpliktiga pojkar” i statliga SiS regi.
Förra veckan fick 15 anställda sparken med omedelbar verkan – efter att polisen larmat om misstänkta kopplingar till det kriminella gänget ”Dödspatrullen”. Medarbetarna ska ha varit sommarvikarier, och hyrts in av SiS via ett bemanningsbolag i Stockholm.
En ny rapport från researchföretaget Acta Publica, i samarbete med Polismyndigheten och EU-projektet Ecocrim, granskar också hur skattefinansierad privat vård och omsorg ”blivit ett verktyg för organiserad brottslighet”. Utbetalningsmyndigheten har uppskattat att mellan 15 och 20 miljarder kronor försvinner ur sektorn varje år.
Bland 7 000 granskade individer i ledningspositioner på privata omsorgsbolag har man identifierat 39 ”riskföreträdare” som fortfarande sitter kvar. 18 av dessa pekas ut som ekobrottslingar, men vissa har också mer direkta kopplingar till våldsam kriminalitet.
– Det kan låta som ett fåtal, men det är också efter att vi sållat ut dem som ”bara” dömts för trafikbrott eller misshandel, säger rapportförfattaren Veronica Netz.
Med falska avtal och ett förtäckt fastighetsköp slussades mångmiljonbelopp ut från vården för privat bruk.
– Vi tycker det är värt att granska, då de har stora möjligheter att plocka ut väldigt mycket pengar ur verksamheterna. Jag kan inte helt säkert säga att dessa slussas in i en kriminell ekonomi, men det finns en överhängande risk för det.
Fem personer har band till ”lokala kriminella nätverk” i Stockholm, Södertälje eller Göteborg. Sju personer har kopplingar till det rapporten klassar som ”våldsbejakande miljöer” – fotbollsfirmor, högerextrema rörelser eller radikal islamism. En av dessa beskrivs som ”bekräftad återvändare från konfliktområden i Syrien”.
I ett verkligt fall som beskrivs i rapporten ägdes flera olika familje- och HVB-hem för ensamkommande ungdomar av ”Amina” – en 60-årig kvinna med nära kopplingar till centrala personer i Södertäljenätverket.
2016 säljer hon ett av hemmen, och tjänar två miljoner kronor genom att först sälja sina aktier till ett av sina andra hem, innan hon lämnar bolaget. Med denna ”felaktiga avskrivning” slår Amina två flugor i en smäll, då hon också lyckas få en stor skuld att försvinna.
”Efter att de nya ägarna hade tagit över inleddes en aggressiv plundring av verksamheten”, skriver Acta Publica i rapporten.
”Med falska avtal och ett förtäckt fastighetsköp slussades mångmiljonbelopp ut från vården för privat bruk. Verksamheten dränerades och försattes 2018 i konkurs med en brist på 22 miljoner kronor. Samtidigt användes två andra vård- och omsorgsbolag för att dölja löneuttag på flera miljoner, och felaktigt stryka privata skulder.”
Männen som köpt hemmet är inte vilka som helst. En av köparna beskrivs som ”nyckelfigur” i Foxtrotnätverket, och har misstänkts för medhjälp till mord tillsammans med gängledaren Rawa Majid. En tredje företrädare gick kort efter konkursen på en rånturné mot butiker i Mellansverige, ”beväpnad med kniv och en spruta”.
Ytterligare nio företrädare rapporten granskat kan knytas till kriminella MC-gäng – främst supporterklubbar till Hells Angels, men även kretsar kring Bandidos och tidigare Satudarah.
2025 avslog IVO hela 40 procent av ansökningarna för nya omsorgstillstånd, på grund av att ”ägare och ledning inte bedömdes uppfylla kraven på lämplighet”. Men Acta Publica har även tittat närmare på rollen som ett flertal bolagsförmedlare spelat i branschen, genom att sälja vidare 16 bolag med tidigare gott rykte till ljusskygga aktörer.
”Deras ägare har sedan 2022 kunnat ta ut drygt 52 miljoner kronor i aktieutdelningar”, konstaterar rapporten.
– Man får komma ihåg att detta rör sig om skattepengar, som egentligen är öronmärkta för vård och omsorg till de allra mest sårbara i vårt samhälle, påminner Veronica Netz:
– Det skaver att man då kan plocka ut så här mycket pengar, på en marknad som är så pass okontrollerad.
Ytterligare omkring en halv miljard kronor har flyttats ur svenska omsorgsbolag till utländska ägare sedan 2022. Av de 184 ägarbolag som man kartlagt med bas i utlandet ligger 105 stycken i USA.
”Förklaringen till den höga siffran ligger i en specifik ägarstruktur”, utvecklar rapporten:
”Nästan samtliga – 103 amerikanska ägare – utgörs av olika investerings- och pensionsfonder, som köpt in sig i ett transportbolag i Luxemburg, som i sin tur ytterst kontrollerar ett hemtjänstbolag i Stockholms län.”
Flamman har sökt Inspektionen för vård och omsorg.
