Förra veckan avslöjade Politico att USA pressat Natoländer att lämna Internationella brottmålsdomstolen – och samtidigt kontaktat europeiska länder bilateralt. Nu kan Flamman visa att Sverige var ett av dem. Men Utrikesdepartementet vill inte berätta vad USA krävde av Sverige.
Förra veckan avslöjade Politico att USA hade pressat sina Natoallierade att hjälpa till att montera ned Internationella brottmålsdomstolen, ICC.
På ett slutet möte uppmanades medlemsländerna bland annat att lämna Romstadgan. USA hade dessutom kontaktat flera europeiska länder direkt – men Politico kunde inte säga vilka.
Nu kan Flamman visa att Sverige var ett av dem.
Den 15 juli kontaktade USA:s ambassad i Stockholm Utrikesdepartementet. Under natten hade ambassaden fått instruktioner direkt från Washington.
”Vi fick en demarch från Washington i natt med instruktioner till vår ambassadör att framföra ett budskap om Internationella brottmålsdomstolen senast den 20 juli”, skrev en amerikansk diplomat. En demarch är en formell begäran om att ett annat land ska vidta en viss åtgärd.
Det gick fort. Redan dagen därpå, klockan 15, tog UD:s rättschef Alexandra Wilton Wahren emot amerikanerna. Med sig hade de ett dokument med rubriken ”ICC Diplomatic Campaign – Leave Behind”.
Vi kommer att följa noga vilka som står på USA:s sida.
Ett leave-behind är ett skriftligt budskap som lämnas kvar efter ett diplomatiskt möte. Men här tar spåren slut. UD har maskerat allt utom rubriken med hänvisning till utrikessekretess.
Vad USA samtidigt krävde av sina Natoallierade är däremot känt.
Den 9 september avslöjade Politico att USA:s Natoambassadör Matthew Whitaker på ett slutet möte med alliansens 32 ambassadörer hade bett medlemsländerna hjälpa USA att montera ned ICC.
– Vi kommer att följa noga vilka som står på USA:s sida, sade Whitaker enligt tre Natodiplomater.
Romstadgan och ICC
Romstadgan är det internationella avtal som ligger till grund för Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Den antogs 1998 och trädde i kraft 2002. Sverige ratificerade stadgan 2001.
ICC har sitt säte i Haag och kan åtala personer för folkmord, brott mot mänskligheten, krigsbrott och aggressionsbrott. Domstolen är inte en del av FN utan en självständig internationell organisation. 125 länder är medlemmar. USA, Ryssland, Kina och Israel står utanför.
Ett land kan lämna Romstadgan genom att meddela FN:s generalsekreterare. Utträdet träder normalt i kraft ett år senare. Ett utträde upphäver inte skyldigheter som uppstod medan landet fortfarande var medlem.
USA:s Natorepresentation skickade också ett skriftligt budskap till medlemsländerna.
Politicos Natoreporter Victor Jack uppger för Flamman att han inte har hela dokumentet, men har fått utdrag och punkter ur det.
Budskapet är rakt. USA tänker ”systematiskt montera ned ICC:s kapacitet” tills domstolen inte längre kan hota amerikansk suveränitet eller rikta sig mot amerikaner. Andra länder erbjuds att ansluta sig till kampanjen. De uppmanas att omedelbart stoppa materiellt stöd till ICC och offentligt fördöma domstolens ”illegitimitet och maktöverskridanden”.
Till länder som anslutit sig till Romstadgan, däribland Sverige, lyder budskapet:
– Vi uppmanar er bestämt att omedelbart börja vidta åtgärder för att lämna Romstadgan.
Det är inte klarlagt om dokumentet som lämnades över i Stockholm innehöll samma krav.
Flamman har därför frågat UD rakt ut om USA bad Sverige att lämna Romstadgan, stoppa sitt materiella stöd till ICC eller offentligt fördöma domstolen.
UD vill inte svara.
”Den 16 juli mottog Utrikesdepartementets rättschef en demarch om ICC från den härvarande amerikanska ambassaden. Sveriges syn på ICC är väl känd – vi stödjer domstolens oberoende och integritet liksom dess roll i att bekämpa straffrihet för de allvarligaste brotten. I övrigt går vi inte in på vad som togs upp på mötet”, skriver departementet till Flamman.
UD:s egen anteckning från mötet ger en bild av det svenska svaret. Där konstaterade Wilton Wahren att Sveriges och USA:s respektive syn på ICC redan var väl kända. Sverige och EU hade länge stött domstolens oberoende och integritet och dess roll i kampen mot straffrihet för de allvarligaste brotten.
Rapporten från mötet skickades vidare till Sveriges ambassader i Washington och Haag samt FN-representationen i New York. Men även delar av mötesanteckningarna har maskerats.
Och det finns mer.
UD har hittat ytterligare en handling som omfattas av Flammans begäran, men vägrar lämna ut en enda del av den. Enligt departementet skulle ett offentliggörande kunna störa Sveriges relationer med en annan stat eller på annat sätt skada landet.
Flamman har begärt ett formellt beslut om sekretessen.
Samtidigt fortsätter striden om ICC.
Inför FN:s högnivåvecka i New York den 18–28 september har Sveriges ambassad i Haag tagit fram en ny rapport om läget för domstolen. Rapporten är daterad den 8 september och bygger bland annat på samtal med personer på expertnivå. Även där har UD maskerat betydande delar.
USA:s kampanj har fortsatt sedan julimötet. Den 3 september gick nuvarande och tidigare ordförande för ICC:s medlemsförsamling gemensamt ut mot försöken att isolera domstolen och få länder att lämna Romstadgan.
Mark Klamberg (bilden), professor i folkrätt vid Stockholms universitet, beskriver det som ”väntat och samtidigt allvarligt av flera skäl” att USA uppmanar allierade att lämna Romstadgan.
– Även om USA inte är ansluten till ICC-stadgan så har den tidigare fungerande samarbetsrelation mellan USA och ICC varit viktig. Vidare är det viktigt att det stora flertalet stater är anslutna, det påverkar både domstolens legitimitet och möjlighet att ta sig an fall, då domstolens normala behörighet förutsätter koppling till en ansluten stats territorium eller anslutens stats medborgare, skriver han till Flamman.
Om fler länder följer USA:s uppmaning kan konsekvenserna bli påtagliga.
– Fem stater har nyligen lämnat ICC: Chad, Venezuela, Burkina Faso, Mali och Niger. Av dessa har Chad uttryckligen och offentligt angett att det skett efter begäran från USA. Utöver försvagad legitimitet och krympande behörighet skulle domstolen även få finansieringsproblem om fler stater skulle lämna.
Utträdena träder i kraft under 2027.
Klamberg anser att Sverige bör fortsätta försvara domstolen, men också göra mer för dem som drabbas av USA:s sanktioner.
– Ytterligare åtgärder vore om Sverige tillsammans med övriga anslutna stater mer effektivt kunde skydda de domare och anställda vid ICC:s åklagarkontor som nu utsatts för sanktioner från USA. Rent konkret handlar det om att säkra deras tillgång till finansiella tjänster, det vill säga vanliga bankkonton och möjlighet att betala via internet.
