Ska ett Holocaustcenter uttala sig om hur Förintelsen används i politiken? Nej, menar Norges judiska församlingar. I måndags meddelade centrets chef Jan Heiret att han avgår på egen begäran efter att han kritiserat instrumentalisering av Förintelsen i samband med Gazakriget.
År 2001 grundades Senter for studier av Holocaust og livssynsminoriteter, även kallat HL-senteret. Sedan den 1 januari 2024 har Jan Heiret varit centrets chef. Men i förra veckan meddelade han i ett pressmeddelande att han lämnar sin post.
Bakgrunden är en konflikt med de judiska församlingarna i Oslo och Trondheim. I ett brev till centret anklagar de Heiret för att ”bagatellisera Förintelsen”. Enligt Heiret handlar kritiken om att han vid flera tillfällen har anklagat Israel för att instrumentalisera Förintelsen. Han tillbakavisar dock att han skulle ha förminskat dess historiska betydelse.
Flamman når honom på telefon.
– Jag kan inte gå emot styrelsens upplevelse. Men centret har också ett brett mandat att arbeta mot islamofobi. Då måste vi kunna problematisera missbruket av minnet av Förintelsen.
Heiret menar att det historiska traumat gör frågan särskilt känslig för överlevande och deras efterlevande.
Meningen med att minnas Förintelsen är för mig inte bara att minnas vad som hände Europas judar, men också att minnas vad människor är kapabla att göra mot andra människor
– Vi ser övertramp från båda håll. I propalestinska miljöer förekommer exempelvis att nazister kopplas samman med israeliska flaggor. Men Israel använder å sin sida Förintelsen för att legitimera kriget. Det måste vi kunna diskutera.
Norges förhållande till de 1 500 judar som bor i landet präglas fortfarande av arvet från andra världskriget, då judar med norskt medborgarskap deporterades till Auschwitz. Totalt 776 personer.
Länge var det tabu att prata om den norska polisens delaktighet i deportationen och först på 1990-talet lyftes locket och en rad åtgärder genomfördes. 2001 grundade Senter for studier av Holocaust og livssynsminoriteter.
Centrets forskning ska vara självständig och oberoende. Samtidigt föreskriver stadgarna att tre av styrelsens sju ledamöter ska representera de judiska samfunden.
HL:s status som forskningscenter har gjort att akademiker reagerat på Heirets avgång, bland annat Hallvard Tjelmeland, professor emeritus i historia vid universitetet i Tromsö:
– Det som har hänt undergräver fullständigt Förintelsecentret som oberoende vetenskaplig institution. Styrelsen har uppenbarligen låtit sig användas av krafter som i första hand prioriterar stöd till den nuvarande högerextrema regeringen i Israels utrikespolitik, sade han till Khrono i förra veckan.
I Sverige har författaren Göran Rosenberg också uttalat sig kritiskt om händelsen i Norge. Till Flamman säger han att det visar hur minnet av Förintelsen alltmer har kommit att exploateras för politiska syften.
– I första hand av staten Israel för att motivera sin fördrivnings- och folkmordspolitik gentemot palestinierna. Hamas har jämförts med nazisterna och attacken den 7 oktober har beskrivits som ett förebud om en kommande Förintelse. Minnet av Förintelsen har också använts för att antisemitstämpla personer och institutioner som försökt se vad Israel gör mot palestinierna i ljuset av Förintelsen.
Samtidigt understryker Jan Heiret till Flamman att de antisemitiska attityderna har stärkts i Norge sedan 7 oktober.
– Vår attitydundersökning från tidigare i år visar att det inte råder något tvivel om att antisemitiska attityder har ökat, även om islamofobin är mer framträdande. Vi ser en dramatisk förändring. Mycket av Israelkritiken tar sig uttryck i misstänkliggörande av judar och klassiska antisemitiska nidbilder. Det är tydligt att Norge är ett mer antisemitiskt land än andra länder.
I norska NRK har Alexander Levi, styrelseordförande för Det Mosaiske Trossamfunn i Oslo, gett sin bild av konflikten. Han menar att HL-senterets ledning inte har förstått ”hur upplevd relativisering av Förintelsen påverkar den judiska minoriteten i Norge efter den 7 oktober 2023”. Han kritiserar också Heiret för att inte offentligt ha tagit tillräckligt tydlig ställning mot antisemitism.
Sådana påståenden menar Göran Rosenberg skadar inte bara minnet av Förintelsen utan också de judiska församlingar och organisationer som vill förhindra varje sådant försök.
– Meningen med att minnas Förintelsen är för mig inte bara att minnas vad som hände Europas judar, vilket är viktigt nog, men också att minnas vad människor är kapabla att göra mot andra människor, inte bara igår utan också idag, inte bara mot judarna i Europa utan också mot palestinierna i Gaza.
