Ett föreslaget polisavtal kan öppna för att känsliga personuppgifter lämnas från Europol till Israel. Trots juridiska invändningar har EU-kommissionen fortsatt kontakterna. Vänsterpartiets Hanna Gedin varnar för följderna för Palestinaaktivister.
EU-kommissionen har upprepade gånger samtalat med israeliska representanter om ett avtal för utbyte av personuppgifter. Kontakterna har fortsatt trots att delar av avtalsutkastet redan 2022 fick mothugg från EU:s ministerråds jurister, som bedömde dem som oförenliga med folkrätten.
Det framgår av en granskning som organisationen Statewatch publicerade i juli. De utlämnade handlingarna visar att minst sju möten hållits mellan 2023 och januari 2026. Bara möteshandlingarnas titlar har lämnats ut offentligt – alla detaljer om vad som avhandlades har förblivit hemliga.
– Nu är läge att bryta samarbeten med Israel, däribland associationsavtalet, inte att skapa nya. Det sista vi behöver nu är att legitimera Israel och ockupationen, jag tycker det är totalt fel väg, säger Hanna Gedin (bilden), EU-parlamentariker för Vänsterpartiet.
I juli ställde en grupp EU-parlamentariker, däribland Vänsterpartiets, en officiell fråga om vad som händer med förhandlingarna. I svaret den 1 september skriver kommissionär Magnus Brunner att inga ytterligare förhandlingsrundor har genomförts sedan december 2022 och att inga är planerade ”i detta skede”.
Redan 2022 hade kommissionen meddelat Israel att förhandlingarna behövde fortsätta för att nå en ömsesidigt godtagbar lösning om vilka områden avtalet ska omfatta. Brunner betonar att ett framtida avtal måste respektera EU:s hållning i den frågan och vara förenligt med EU-rätten och folkrätten.
De möten som Statewatch har identifierat behöver inte ha varit formella förhandlingsrundor. Men kontakterna om avtalet har fortsatt. När kommissionen vägrade lämna ut handlingarna till Statewatch hänvisade den bland annat till risken att skada pågående förhandlingar och försvaga EU:s förhandlingsposition.
– Informationen har varit under all kritik, säger Gedin.
Israel och Europol, EU:s polisbyrå, slöt 2018 en överenskommelse om samarbete. Den omfattade inte utbyte av personuppgifter. Förhandlingarna om ett sådant utbyte fortsatte till 2022, då ett avtalsutkast fanns på bordet. Det uttalade syftet är att bekämpa grov gränsöverskridande brottslighet och terrorism.
Enligt utkastet från 2022 kan utbytet även omfatta uppgifter om politiska åsikter, religion och fackligt medlemskap, liksom genetiska och biometriska data. Sådana känsliga uppgifter får enligt texten bara överföras när det är strikt nödvändigt och proportionerligt i ett enskilt fall för att förebygga eller bekämpa brott.
Bland de israeliska myndigheter som skulle kunna ta emot uppgifter finns den nationella polisen och säkerhetstjänsten Shin Bet.
Samtidigt har en utredning i Polen visat brister i myndigheternas kontroll över information som samlats in med det israeliska spionprogrammet Pegasus. Den 12 oktober meddelade landets åklagarmyndighet att data hade passerat servrar utanför Polen och att tillverkaren NSO Group hade teknisk möjlighet att komma åt övervakningsmaterialet.
Pegasus kan läsa meddelanden, hämta bilder och platsuppgifter och aktivera en telefons mikrofon och kamera utan användarens vetskap. I Polen användes det under den tidigare PiS-regeringen mot bland andra oppositionspolitiker, däribland chefen för valkampanjen 2019 för den koalition som nu leds av Donald Tusk.
Den polska antikorruptionsmyndigheten CBA saknade lösenord till vissa administratörskonton och hade inte full kontroll över systemet. Den servermodul som användes för att infektera telefoner kontrollerades enbart av tillverkaren, enligt åklagarmyndigheten.
Israel är mycket avancerat inom spionprogram och massövervakning, ofta efter att först ha testat programmen på palestinier.
Utredarna har däremot inte fastställt att NSO faktiskt tog del av material från enskilda övervakningsinsatser. Det som är belagt är att företaget hade möjlighet att göra det.
Pegasus fångades in och analyserades av den kanadensiska forskargruppen Citizen Lab redan 2016, efter ett misslyckat telefonhackningsförsök mot den emiratiske människorättsaktivisten Ahmed Mansoor. Han hade fått sms med länkar som utlovade avslöjanden om tortyr i landets fängelser. I stället för att klicka skickade han meddelandena vidare till forskarna.
Sedan dess har programmet hittats i telefonerna hos journalister och oppositionspolitiker i flera länder. I en granskning 2022 redovisade Citizen Lab och Access Now hur telefoner tillhörande 22 medarbetare på den salvadoranska tidningen El Faro hade infekterats. Tidningen hade bland annat kommit med avslöjanden om hemliga förhandlingar mellan president Nayib Bukeles regering och kriminella gäng.
Den israeliske ekonomen Shir Hever (bilden), som forskar om ockupationens ekonomi, varnar för att ett utökat informationsutbyte kan underlätta övervakning av aktivister och bojkottkampanjer.
– Israel är mycket avancerat inom spionprogram och massövervakning, ofta efter att först ha testat programmen på palestinier, säger han.
Hever leder också BIP, en organisation för rättvisa mellan israeler och palestinier, och har tidigare samordnat BDS-rörelsens kampanj för militärt embargo mot Israel.
Även tyska kriminalpolisen BKA har köpt Pegasus, vilket bland andra tidningen Taz rapporterade 2021. Hever menar att europeiska myndigheters intresse för israeliska spionverktyg kan vara en drivkraft bakom avtalet.
– Avtalet är intressant för europeerna, inte trots Israels historia av cyberspionage, utan på grund av det. EU-länderna eftertraktar den kapaciteten, säger han.
Enligt Hever vill Israel ha personuppgifter för att övervaka aktivister och bekämpa bojkottkampanjer, medan EU-länderna vill åt israeliska övervakningsverktyg. Att personuppgifter skulle bytas mot sådana verktyg är dock hans tolkning och har inte belagts i artikelns underlag.
För avtalet med Europol är en annan central fråga var de utlämnade uppgifterna får användas. Utkastet undantar i princip de områden som Israel ockuperade 1967, men innehåller undantag som ändå skulle tillåta israeliska myndigheter att använda uppgifter där.
Det var dessa bestämmelser som ministerrådets rättstjänst invände mot i sitt yttrande från november 2022. Juristerna bedömde att de bland annat var oförenliga med palestiniernas rätt till självbestämmande och ansåg att de skulle strykas.
Juristerna drog en parallell till EU:s avtal med Marocko. EU-domstolen hade tidigare slagit fast att Västsahara inte kunde räknas in i associationsavtalets tillämpningsområde som en del av Marocko. Det skulle bland annat strida mot rätten till självbestämmande. Samma rätt måste respekteras för palestinierna, enligt rättstjänsten.
– Det var svart på vitt, EU:s egna rättsexperter förklarade att det var olagligt, säger Hanna Gedin.
Kommissionen har i sitt svar till Statewatch framhållit att avtal om personuppgifter med länder utanför EU ska innehålla skydd för grundläggande rättigheter och dataskydd. Vilka ändringar som eventuellt har gjorts i utkastet efter juristernas invändningar har den inte redovisat för organisationen.
För Gedin handlar oron också om vad uppgifter om politiskt engagemang kan användas till. I augusti nekades hon och partikollegan Jonas Sjöstedt att gå ombord på ett flyg till Israel. De hade planerat att resa vidare till Västbanken och träffa människorättsorganisationer. Israels utrikesdepartement motiverade beslutet med att de under flera år hade agerat mot Israel.
– Vi är offentliga personer och vi stoppades på grund av åsikter som vi är öppna med, men om det här blir verklighet kan samma sak lätt hända privatpersoner för deras aktivism eller kanske bara vad de skrivit på sociala medier, säger hon.
Flamman har sökt företrädare för EU-minister Jessica Rosencrantz och utrikesminister Maria Malmer Stenergard om Sveriges inställning till avtalet. Ingen av dem har återkommit.
