PARIS Högern gjorde sitt sämsta val sedan 1958. Den styrde innan endast två av landets 22 regioner, igår förlorade den ännu en. Totalt samlade Sarkozys parti UMP bara 35 procent.
En av orsakerna till högerns nederlag var en viss comeback av Nationella Frontens (FN), 9,4 procent. Men trots att vänstern fick hela 55 procent var inte segern tydlig, då andelen icke röstande uppgick till 49 procent.
De gröna, allierade med PS, samlade hyggliga 16,3 procent. Vänsterfronten (FG), som består av partier och folkrörelser till vänster om socialistpartiet (PS) nådde sju procent. Ett hedersamt resultat, menade fransk media. I Frankrike väljer man i två omgångar. Med över tio procent kan man välja att fortsätta eller ingå allians i andra omgången.
– Väljarna känner oss numera. Oerhört viktigt var att vi lyckats utvidga Vänsterfronten, och neutralisera kristdemokratiska Modem, som länge lockat PS med en allians, påpekar Jean-Luc Mélenchon, PG:s ordförande.
Begränsat motvikter
Regionerna har fått vidgade befogenheter. Det gäller ekonomisk samordning, social service, hälsa, skolväsende, transporter och kulurfrågor.
Sedan Sarkozy blev statschef 2007 har han begränsat motvikter till presidentskapet, som parlament, domstolsväsende, utrikes- och handelspolitik. Presidenten detaljstyr departementscheferna, via sina ”rådgivare” i Elyséepalatset och utser vissa höga funktionärer. Valresultatet (som han vägrat kommentera) var en rejäl örfil för hans nationella politik. Många högerväljare har röstskolkat.
Le Pens comeback vittnar om hur breda folklager känner sig föraktade, hunsade och att ingen lyssnar på dem.
Och nu blåser även upprorsvindar inom UMP, där flertalet folkvalda riskerar förlora poster och mandat. Endast 29 procent av högerväljare vill ha Sarkozy som kandidat 2012.
Men sprickor i fasaden hittar man också inom vänstern. Michel Noblecour i Le Monde frågar sig om inte PS är en kolloss på lerfötter. ”Sedan Jospins nederlag 2002 har PS brottats med tre handikapp; ledarskapet, saknaden av ett projekt och sina politiska allianser. Även om partiledaren Martine Aubry för ögonblicket vunnit riskerar inbördeskriget utbryta igen.”
Vänsterproblem
I portgången trängs redan Ségolène Royal (som fick hela 61 procent i sin region), med flera. För att inte glömma nuvarande IMF-chefen Dominique Strauss Khan och parisborgmästaren Bertrand Delanoë.
Också den unga Vänsterfronten (FG) har problem. När Vänsterpartiet (PG) skulle förhandla om poster i styret av nyckelregionen Ile de France, hade PCF redan förhandlat med socialisterna. PG som i valkampen lovat stöda socialister och gröna, ”för att slå ut högern” fick kalla handen. PG kommer därför inte att delta i regionens styre. Att PCF vek sig för att få några regionala poster kommer säkert öka gnisslet i Vänsterfronten.
I en annan region hade FG allierat sig med Nya Antikapitalistiska partiet (NPA) fått över 13 procent, med goda möjligheter påverka regionens program. Men samtliga krav tillbakavisades av PS, som formligen skrek eftersom en NPA-medlem (extrotskist) stod på valbar plats. Listans ledare, kommunist, var beredd att ge efter. Men alla övriga protesterade och fortsatte med egen lista i slutomgången, den fick över 19 procent.