När rösterna hade räknats färdigt i lördags hade ja-sidan vunnit med två tredjedels majoritet med 67,1 procent mot 32,9 procent. Den ekonomiska krisen och massarbetslösheten har skapat osäkerhet och rädsla inför framtiden.

Hotbild och känslor
Ett emotionellt läge som mycket effektivt utnyttjats av ja-kampanjen. Hotbilden att ett andra nej skulle isolera Irland och fördjupa krisen fick många som röstade nej förra gången att ändra sig. 300.000 väljare ändrade sin röst från nej förra året till ja i denna omröstning.
Nej-kampanjens progressiva krafter försökte visa att Lissabonfördragets ekonomiska grundfundament är en del av orsaken till den djupa ekonomiska krisen. Men budskapet nådde inte fram.
– För många väljare blev detta inte en omröstning om Lissabonfördraget utan om att skapa, vad ja-sidan påstod vara, ekonomisk säkerhet, säger Eoin O’Brien.
Ja-sidan överlägsna ekonomiska resurser betydde mycket i kampanjens slutskede.
– En utan motstycke välfinansierad storkoalition av politiskt etablissemang, storföretag, nästan all press och EU-myndigheterna vann den här folkomröstningen, säger EU-parlamentarikern Joe Higgins från Socialistpartiet i en kommentar.
Joe Higgins är en vänsterpolitiker med trotskistiska rötter. Han förvånade alla när han i somras vann en plats i EU-parlamentet med ett skarpt väns­tersocialistiskt och EU-kritiskt budskap.

Klassröstning
Enligt Eoin O’Brien är ja-kampanjen den i särklass mest kostsamma någonsin. Men han framhåller också självkritiskt att nej-kampanjen inte lyckades med sin taktik att mobilisera väljarnas vrede mot rege­ringen.
Eoin O’Brien har studerat valresultaten i mängder av olika valkretsar. Han konstaterar att de flesta av de 300.000 väljare som ändrade sin röst till ett ja denna gång kom från områden som domineras av medelklassväljare. Dessutom lyckades ja-sidan mobilisera nära 200.000 nya medelklass väljare från ”sofflocket”.
– Men i majoriteten av storstädernas fattiga stadsdelar som domineras av lågutbildad arbetarklass är det fortfarande nej-majoritet, men tyvärr också ett lågt valdeltagande, säger Eoin O’Brien. Han säger också självkritiskt att nej-sidan inte förmådde övertyga många möjliga nej-sägare att gå till valurnorna.

Upp till bevis
Patricia Mc Kenna, före detta EU-parlamentariker som lämnat det gröna partiet i protest mot dess kraftiga högervridning, och som nu kampanjat på nej-sidan, säger:
– Nu gäller det för Ja-sidan och regeringen att bevisa att deras budskap att ett ja till Lissabon är vägen ut ur den djupa ekonomiska krisen. Det blir en svår uppgift.
Bara två av Republiken Irlands 26 län röstade nej. De två valdistrikten i Donegal som fortsatt står på nej sidan ligger i landets nordliga periferi. Donegal har skyhög arbetslöshet, misstron mot regeringen i Dublin är stor och vänsterpartiet Sinn Fein har betydande inflytande i regionen.
– Folket i Donegal har en hälsosamt skeptisk hållning till EU, framhåller den lokale Sinn Feinpolitikern Padraigh Mac­Laughlin.