Redan 2003 fick Sverige kritik från Europarådets antitortyrkommitté för att isolering i fängelser och på häkten används för ofta och ibland felaktigt. Nu kommer en ny preliminär rapport från kommissionen som visar att situationen inte blivit bättre.

Tänt dygnet runt
– Isolering används allt oftare, trots att statistik visar att antalet incidenter på anstalter har minskat de senaste åren. Det känns ju nonchalant att man helt verkar ha bortsett från kritiken som man fått tidigare, säger Ricard A Nilsson, ordförande för Fångarnas förtroenderåd, Frio, som vill se ett tydligare regelverk kring hur isolering får användas.
Isolering, eller avskildhet som det också kallas, innebär att den intagne är inlåst i en cell hela dygnet med undantag för en timmes promenad. Fången får inte ha någon kontakt med andra intagna, ens under raststunden. I hårdbevakad isolering finns inga möbler och ljuset står tänt dygnet runt. Metoden är inte en bestraffning. Det är tänkt som en tillfällig praktisk lösning, till exempel då en fånge utgör ett hot mot andra intagna. Isoleringen ska omprövas var tionde dag. Ändå menar Ricard A R Nilsson att personal på anstalter använder metoden just som en bestraffning.

Självmordsrisk
Antalet fall av isolering har ökat dramatiskt de senaste decennierna. 1995 isolerades fångar 2.310 gånger. 2005 var siffran 5.862.
Europarådet pekar även på de långa tidsrymder en person kan få sitta i isoleringscell. I rapporten nämns fall där intagna varit isolerade i upp till 18 månader. Långa isoleringstider leder lätt till psykisk ohälsa och ökar risken för självmord.
Ricard A R Nilsson bekräftar den bilden.
– Flera månader i isoleringscell är inte ovanligt. För den som sitter där skapar det lätt självmordstankar och stärker hatet mot samhället.
På häkten kan åklagaren begära restriktioner för den häktade, som innebär att denne inte får ta emot besök eller ta del av tidningar och tv. En anledning kan vara att den misstänkte riskerar störa utredningen genom att till exempel kontakta vittnen. Kriminalvårdens egen statistik från 2008 visar att 47 procent av samtliga häktade var belagda med restriktioner. Europarådet är kritiskt mot att häktningstiderna där den misstänkte hålls isolerad är så pass långa. Enbart i Göteborgs häkte har 30 personer försökt ta sitt liv hittills i år, enligt rapporten. Inget tyder på att Göteborg är unikt.
– Lyhördheten för kritik utifrån har varit låg. Det är inte så att Sverige är bäst på allting utan vi har ju också saker som vi borde förbättra, säger Thomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, till Ekot.

Tidigare vice riksåklagare Agneta Blidberg har sagt att hon tycker att restriktionerna i häkten oftast görs efter en omsorgsfull prövning, även om detta kan bli ännu bättre.