Naturskyddsföreningen anser att naturvården har kapsejsa.
Alliansregeringen har dragit ner på anslaget till de myndigheter som ska värna om skogarna, dessutom verkar man fullkomligt strunta i att miljömålet Levande Skogar inte kommer att uppnås varken år 2010 eller 2020.
Det så kallade 2010-målet antogs redan år 2001.
Då enades EU:s statschefer om att förlusten av biologisk mångfald måste få ett stopp.
– Den här regeringen för en anti-naturskyddspolitik, säger en arg Rolf Lundquist, naturvårdare och författare i Dalarna.

När det saknas lagliga medel att upprätthålla riktlinjerna för naturvården, kommer vi fortare än vi anar att uppleva följderna av för stor avverkning, i form av markerosion och översvämningar.
FSC-certifieringen, ett frivilligt marknadsstyrt system för ett miljöanpassat skogsbruk som skogsbolagen anslutit sig till, verkar mest vara en dimridå eftersom de allt som oftast bryter mot den.

Stora Enso, världens största tillverkare av papper och kartong som bland sina viktiga ägare räknar familjen Wallenberg, har bland annat utmärkt sig genom att bygga en väg rätt in i en nyckelbiotop nära Vansbro samt hotat att avverka skog runt Idre trots stora fynd av sällsynta och hotade arter.
På Naturskyddsföreningens förslag att bilda naturreservat i de bägge områdena, svarar Dalarnas län att man saknar resurser att skydda dessa.
Bland annat i Dalarna saknar ett antal större skogsområden skydd trots en stor mängd arter som rödlistats, det vill säga anses särskilt skyddsvärda. Rosenticka, rynkskinn, lunglav – kan de vara till annan glädje än som innehåll i en kåddoftande folksaga?
Faktum är att rödlistan är en viktig barometer både i vårt lands nationella miljöarbete och i internationella överenskommelser. En svamp eller lav hit och dit, varför hetsa upp sig? Jo, de ingår i livsviktiga processer i ekosystemen vilka har en grundläggande betydelse för att möta framtidens miljöförändringar, till exempel klimatet. De är den biologiska mångfalden personifierad, just den som politiker, skogsbolag småskogsägare och naturmullar talar sig varma för. Den biologiska mångfalden handlar ytterst om vår överlevnad och står högst upp på svenska folkets lista när man frågar vad vi ska ha skogen till. Skogarna är dessutom viktiga renare av våra vatten. Kalhuggning bidrar ofta till att kvicksilver lakas ur marken och hamnar i sjöarna.

Ett annat skogsbolag som drar på sig kritik från Naturskyddsföreningen är SCA, ett multinationellt företag som främst tillverkar hygienprodukter och mjukpapper. Bolaget har vid upprepade tillfällen avverkat nyckelbiotoper och skogar med stora naturvärden, dessutom med metoder som lämnat allvarliga sår i landskapet.
Förra året var SCA nära att bli av med sitt miljöcertifikat. Nyligen genomförda undersökningar i Norrlandslänen pekar på att SCA fortfarande inte når upp till de krav som ställdes i 2007 års revisionsrapport. Naturskyddsföreningen har, genom en rik bilddokumentation, bevismaterialet.
I Västerbotten har över 300-åriga träd och torrträd med bohål för fåglar rykt, dessutom arealer av gammelskog. Landskapen liknar mer områden där en tromb gått fram när SCA:s gigantiska skogsmaskiner kört sönder marken och brutit stenblock i bitar för att komma åt att avverka. Också i Jämtlands län planerar man att hugga ner en gammelskog med mycket höga naturvärden, ett av de få större gammelskogsområden som finns kvar när landskapet alltmer förvandlas till fragment av det vårdslösa skogsbruket.