Samir Saif från Ramallah på Västbanken är medlem i centralkommittén för socialistiska Palestinian Peoples’s Party (PPP). Han anser att bilden är mörk just nu.
– Israels syfte var att ändra spelreglerna.
Avsikten med anfallet på Gaza var att ytterligare splittra det palestinska folket, och cementera existensen av två ledarskap, menar han. Det innebär att varje eventuell framtida kompromiss medför försämringar för den palestinska sidan.
– Israels taktik fungerar på grund av avsaknad av palestinsk enighet, säger Samir Saif, samtidigt som alla politiska partier i Israel sluter upp bakom regeringens politik.
Enhet viktigast
PPP ser därför som sin viktigaste uppgift att verka för enhet. Man stöder både Hamas och den Palestinska Myndigheten (PA). Framför allt verkar man på lokalplanet. Man har bland annat lyckats få till stånd ett möte mellan alla partier i Rafah i Gaza. Dessutom samlade man en gemensam palestinsk delegation som mötte ordföranden för Greklands kommunistparti som var på besök.
– Vi har en högst märklig situation med en svag president som är välkommen överallt, och ett Hamas som växer i styrka men som ingen vill tala med.
Inom PPP är man medveten om att en palestinsk enighet är svår att uppnå, därtill är gapet mellan Hamas och PA alltför stort just nu. Inte desto mindre anser man sig inte ha något annat val än att fortsätta sitt enhetsarbete. Den samlande parollen är helt enkelt ”Stoppa aggressionen!”
Kan bli sämre
För PPP råder det ingen tvekan om att det stundande valet har stor betydelse för Israels agerande. Försvarsminister Ehud Barak inhöstar framgångar, Ehud Olmert vill avgå som segrare, och Tzipi Livni vill lägga beslag på premiärministerposten.
Det finns också internationella överväganden. Israel vill utöva tryck på Egypten att kontrollera Rafah och gränsövergången där. Vad beträffar USA väntar sig Samir Saif ingenting nytt. Barack Obama kommer inte att ändra den amerikanska politiken, i synnerhet som han kommer att ha fullt upp inrikes med den ekonomiska krisen samt med USA:s fortsatta engagemang i Irak och Afghanistan.
Samir Saif tror att det förr eller senare måste komma en vapenvila och en överenskommelse mellan de stridande parterna. Han är pessimistisk, och enligt honom är risken stor att det blir sämre för palestinierna än förut.
– Men vi tror på vårt folk, och på längre sikt är vi avgjort optimistiska, avslutar han.
Kriget ett misstag
Den mångårige israeliske fredsaktivisten Uri Avnery har bråda dagar nu med ständiga intervjuer. För honom är det ingen tvekan om att Israels avsikt är att få bort Hamas. Däremot tror han inte att det kommer att lyckas.
– En reguljär armé kan inte besegra en gerilla med djup folklig förankring.
Han säger att kriget mot Gaza är ett stort misstag, och även om konsekvenserna till en viss del beror på hur kriget slutar, är han övertygad om att det som händer i Gaza nu är negativt för Israel på lång sikt. Den radikala islamismen blir starkare, samtidigt som de sekulära arabstaterna försvagas. Människorna ser varje dag på al-Jazira hur palestinier dödas och lider, och det späder på deras hat mot Israel.
Omvärldens passivitet skärper motsättningen mellan arabvärlden och väst. Ingen press är att vänta på Israel, och USA kommer att stoppa alla FN-initiativ.
Ingen total enighet
Därför spelar den internationella opinionen en mycket stor roll. Avnery och hans organisation Gush Shalom (Fredsblocket) arbetar med att påverka opinionen i Israel. Han modifierar något bilden av total israelisk enighet. Enligt en opinionsundersökning genomförd nyligen, är 20 procent helt emot kriget, och så många som 80 procent anser att Israels aktioner är överdrivna.
Uri Avnery berättar stolt att de i lördags anordnade en demonstration i Tel Aviv med 10.000 deltagare. Nästa lördag planeras för en ny demonstration. Dessutom äger hela tiden små demonstrationer rum, runt om i Israel. Det finns alltfler som vägrar delta i kriget.
– De är inte många, men var och en av dem är en skatt, jag är stolt över dem och beundrar deras mod.
Risk för baksmälla
Den avgörande faktorn för Israels fortsatta agerande är emellertid utvecklingen av kriget. Hittills har Israel lidit små förluster. Om förlusterna ökar, vilket de kommer att göra om man går in i Gaza City, är en minskning av stödet för kriget att vänta nästan automatiskt. Det här är regeringen rädd för, och därför har markoffensiven stannat upp.
– Om kriget slutar utan en ”ärofull seger”, säger Uri Avnery och det är inte svårt att höra en viss sarkasm i han röst, kan det bli det som på tyska kallas ”Katzenjammer” (eg. kattjämmer, men i betydelsen baksmälla eller ånger reds anm.) i Israel. Paradoxalt nog kan det här kriget vara ett steg närmare fred.
Insikten om att en militär lösning är omöjlig kan leda till en varaktig fred. Det innebär en tvåstatslösning utifrån 1967 års gränser, en vettig lösning på flyktingfrågan, och Jerusalem som huvudstad för både Israel och Palestina.
Jag frågar Uri Avnery om han är optimistisk eller pessimistisk.
– På kort sikt är jag pessimist. Kort sikt, det är här och nu, och det betyder att människor dör, barn och kvinnor. Det är fruktansvärt. Men på lång sikt är jag optimist. Det måste man vara.
