TEGUCIGALPA Unasur, Unionen av nationerna i syd, uttalade den 15 september i Santiago de Chile ”sitt fulla och bestämda stöd till den konstitutionellt valde president Evo Morales, vars mandat ratificerades av en bred majoritet i den nyligen avhållna folkomröstningen”.
Mötet i Santiago, som symboliskt nog genomfördes i det för 35 år sedan bombade presidentpalatset Moneda, slog fast de okränkbara principerna om respekt för den nationella suveräniteten och demokratin. Unasurs tolv medlemsländer varnade för att deras ”respektive regeringar energiskt avvisar och inte kommer att stödja någon som helst situation som innebär ett försök till statskupp, ett avbrott av den konstitutionella ordningen eller som bryter den bolivianska republikens territoriella integritet”.

Denna totala, och för många häpnadsväckande, kursändring i Latinamerika i konfrontation mot USA är resultatet av en nära tioårig process som inleddes med valet av Hugo Chávez till presidentposten i Venezuela. Unasur hade i Santiago en enda punkt på dagordningen och det var att behandla krisen i Bolivia. Till och med OAS, som Che Guevara en gång kallat ”USA:s ministerium för koloniala frågor”, fördömde den USA-vänliga oppositionens terrorism i Bolivia. USA svarade med att placera Bolivia på listan över länder som passivt ser på eller tillåter produktion eller narkotikahandel, efter att president Evo Morales förklarade USA-ambassadören Philip Goldberg för persona non grata och fick 72 timmar på att lämna landet.

Förkrossande stöd
Den 10 augusti genomförde Bolivia en folkomröstning om fortsatta mandat eller nyval om presidentmakten och de nio länsprefekternas framtid. Åttio procent av bolivianerna deltog i folkomröstningen och nästan 68 procent av dessa röstade för fortsatt mandat för Morales på presidentposten.
Men samtidigt bekräftades också de fem oppositionsprefekternas regionala stöd, vilket togs som en förevändning av dessa för att upprätta en politisk dubbelmakt i landet.
Nya regionala lagar för skatter och polisväsende beslutades snabbt.
Samtidigt sa de unisont nej till att i sina regioner genomföra en folkomröstning i december om det utarbetade förslaget till ny nationell författning. Prefekterna skickade ut sina paramilitära grupper som ockuperade flygplatser, bestal och satte hundratals offentliga byggnader i brand. Även den viktiga gasledningen mellan Brasilien och Bolivia saboterades.

Blodig massaker på bönder
Men det som fick bägaren att rinna över var bakhållet och massakern den 11 september på ett tjugotal bönder och studenter i länet Pando, iscensatt av länsprefekten Leopoldo Fernández med förflutet från Banzerdiktaturens dagar på 1970-talet. Ytterligare ett 10-15-tal människor är försvunna och närmare ett hundratal skottskadade.
Vid denna pressläggning har förhandlingarna mellan prefekterna och regeringen gått i stå. Enligt vicepresident Alvaro Garcia Linare förhalar prefekterna ett undertecknade av en överenskommelse med hänvisning till att prefekterna vill att deras regionala författningar ska inkluderas i förslaget till ny författning i Bolivia, ett krav som är omöjligt för regeringen Morales att acceptera.