När en domstol prövar en facklig konflikt, ska hänsyn tas till syftet och också om andra åtgärder skulle kunnat leda fram till samma mål.
Det är innebörden i den så kallade Viking Line-målet, som föll i EU:s domstol på tisdagen.
Utslaget gäller målet mellan Finska sjömansunionen och Viking Line om stridsåtgärder som facket tog till för att hindra utflaggning av en båt till Estland.
– Domstolen slår fast att rätten att vidta stridsåtgärder som inskränker etableringsfriheten inte är obegränsad, säger Lars Gellner, arbetsrättschef vid Svenskt näringsliv.

Av domen kan utläsas, menar Lars Gellner, att om de finska sjömännens anställningar och anställningsvillkor inte var hotade, så var stridsåtgärderna inte tillåtna.
Han är också positiv till att domstolen framhåller faran för anställning och anställningsvillkor som viktiga omständigheter vid bedömningen av rätten att vidta stridsåtgärder. I Vaxholmsfallet fanns inga svenska byggjobbare vars anställningar eller anställningsvillkor var i fara, enligt Gellner.
– EU:s domstol går ganska långt, säger Niklas Bruun, professor i arbetsrätt vid Helsingfors universitet, till LO-Tidningen. Man kan diskutera om inte en proportionalitetsprincip införs också i Sverige och i Finland via EU-rätten.

Bruun betonar att Laval-målet, i vilket dom meddelas den 18 december, mer är fokuserat på fri rörlighet av tjänster.
Domen från i Viking Line-målet handlar om etableringsfriheten.
LO:s avtalssekreterare Erland Olauson är positiv till domen.
– Det är en seger för den europeiska fackföreningsrörelsen att domstolen så tydligt slår fast att rätten att vidta fackliga stridsåtgärder är en grundläggande rättighet inom EU, säger Olauson.