Efter dödsmisshandeln av en sextonåring i Stockholm, har en debatt seglat upp om orsakerna till våldet. Men dödligt våld bland ungdomar är sällsynt – och inte vanligare nu är förut.
– Jag känner mig trygg, säger 17 åriga Mohammed Ali från Kista till Flamman.
Han är trött på diskussionen om det upptrappade våldet och bilden på personer från förorten som mer kriminella än andra.
– Folk har aldrig satt sin fot här, ändå har de fått den bilden.
Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, är det väldigt ovanligt att ungdomar dödar jämnåriga personer i Sverige. Det händer ungefär en till två gånger per år. Att det dödliga våldet de senaste åren skulle ökat bland personer mellan 15-17 år, som är den åldern det begås flest brott i, finns det heller inga belägg för.
Klassamhälle
Men Sverige är fortfarande ett klassamhälle där det finns familjer med ekonomiska svårigheter, barn utan tillgång till en meningsfull fritid och kriminella ungdomar. Enligt kulturförvaltningen i Stockholms stad fick den ena fritidsgården efter den andra stänga ned under 1990-talets nedskärningar. Inte förrän 2002 började staden åter satsa på nya träffpunkter. Men ett maktskifte har skett och i budgeten för 2008 har nio miljoner kronor skurits ned på träffpunkterna.
– Vi tror att de kan fortsätta bedriva lika bra verksamhet med mindre pengar, säger Staffan Ingvarsson, moderat borgarrådssekreterare, till Flamman.
Mohammed Ali går själv i en av de nyöppnade ungdomsgårdarna, Reactor i Husby. Han trivs bra och kommer dit varje dag för att träffa kompisar och ta det lugnt. Verksamheten på gården är utformad efter vad ungdomarna själva vill göra. Tanken är att när personer får makt och inflytande över sitt eget liv blir de stabilare och mår bättre. På ungdomsgården finns det dock en farhåga att om nedskärningarna fortsätter kan stället hotas stängas igen.
– Var ska vi då hänga? säger Mohammed Ali. I centrum eller? Det är snart vinter, det blir kallare tider.
Ingenstans att ta vägen
Enligt Mikael Rying, kriminolog och utredare på BRÅ, har tonåringar ofta ingenstans att ta vägen med sina kompisar och rör sig således ofta i stan bland folk de inte känner. I de extremt få fall, där ungdomar dödat andra jämnåriga, har det oftast varit på allmänna platser. De som löper en ökad risk att bli kriminella, har redan som barn haft allvarliga uppförandestörningar, uppmärksamhetsstörningar eller svårigheter i den känslomässiga utvecklingen. Det gäller även när föräldrar haft begränsade möjligheter att ge barnet omsorg på grund av till exempel psykisk sjukdom eller missbruk. Däremot blir inte alla som faller in under dessa kategorier kriminella.
Monika Dahlström, före detta våldsbrottsutredare, menar att det är viktigt att inte avfärda ungdomsvåld som en obegriplighet, utan se de bakomliggande faktorerna. Tillexempel har anmälningar om våld mot barn bland de minsta barnen ökat med över 20 procent de senaste åren.
Själsligt avtrubbade
– Det är så många barn som far illa och som inte får någon hjälp, säger Monika Dahlström till Flamman. De har blivit själsligt avtrubbade och tappat förmågan till empati.
När empatin brister blir det lättare att ta till våld. Faktorer såsom grupptryck och alkohol kan ha en inverkan, men om man inte är i obalans från början påverkar det lite. Hon menar att socialtjänsten har stort ansvar att fånga upp de ungdomar som mår dåligt. Men en stor del ligger också hos ungdomarnas egna föräldrar. De måste ta större ansvar och göra andra val.
– På söndagar går man ut och shoppar men borde tillbringa mer tid för givande samtal med barnen istället.
