Inrikes 14 september, 2020

A-kassans framtid avgörs

Låg ersättning, långa väntetider och timanställda som stängs ute. A-kassan befinner sig vid ett vägskäl och coronapandemin har gjort det omöjligt att ignorera. I slutet av september lär vi veta vilken väg det blir.

A-kassan har problem. Den som anmälde sig hos Alfakassan i augusti i år kunde vänta sig en handläggningstid på 20 veckor, enligt statistik från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF). Minst fyra månader utan inkomst. Kulturarbetaren Jessica Stendahl sammanfattade saken i Svenska Dagbladet nyligen: ”Jag har barn att försörja. Jag har tvingats leva på sparkapital länge. Snart måste jag låna pengar för att klara mig.”

Ändå handlar de största slitningarna kring a-kassan inte om administration eller handläggningstider. Därunder har djupare konflikter, om själva fundamentet, bubblat under lång tid. Hur ska otryggt anställda fångas upp i ett system som byggdes för en helt annan arbetsmarknad? Och kan a–kassan ens fortsätta vara legitim när ersättningsnivåerna gröpts ur så mycket att det mer liknar ett stöttande bidrag än en arbetslöshetsförsäkring?

Om detta bråkar alla, och från olika partier och fackförbund finns nu åtminstone tre konkreta förslag på omfattande systemförändringar. Konflikterna kulminerar i samband med två besked i slutet av september: Höstbudgeten och resultatet av las-förhandlingarna.

År 1893 bildade Svenska Typografförbundet Sveriges första a-kassa. Under de första 40 åren var arbetslöshetsförsäkringen helt och hållet fackens domän, men 1935 klev Per Albin Hanssons socialdemokratiska regering in och lade grunderna för det system som finns kvar än i dag. Det går ut på att staten bestämmer ersättningsnivåerna och villkoren för när en person kan få a-kassa men låter fackförbund och småföretagarorganisationer driva själva kassorna. Alla kassor som följer reglerna får finansiering från staten som täcker majoriteten av kostnaderna.

Pengarna som hamnar i den arbetslösas ficka kommer alltså till största del från staten, som också bestämmer hur mycket pengar det ska vara och hur länge man måste ha jobbat för att få dem. Fackförbunden agerar som ett slags administratörer och gillar upplägget eftersom det anses locka fler människor att gå med i facket. Samtidigt har systemet bidragit till att de olika a-kassorna, oavsett bransch eller andel arbetslösa, oftast haft ungefär samma medlemsavgift.

2015, efter borgerliga försök att ändra finansieringsmodellen och efter att ersättningsnivåerna under lång tid gröpts ur av inflationen, infriades det socialdemokratiska vallöftet om en höjning av maxbeloppet (”taket”) och grundbeloppet (”golvet”). Som mest kunde en arbetslös nu få ut 20 020 kronor före skatt under de första hundra dagarna – ett belopp som för många människor fortfarande är långt under de 80 procent av lönen som försäkringen är tänkt att täcka. Sedan dess har nivåerna fortsatt ligga still och inför valet 2018 kampanjade inte Socialdemokraterna för någon höjning.

Sedan kom coronapandemin. Med potentiell massarbetslöshet runt hörnet höjde regeringen tillfälligt golvet och taket, sänkte medlemstidskravet och tog bort de sex karensdagar som vanligtvis är ett slags paus mellan arbetslöshetens början och den första ersättningsdagen. Ersättningshöjningen presenterades delvis med teknokratiska argument om vikten att upprätthålla människors möjlighet att konsumera så att inte ekonomin faller ännu djupare när arbetslösheten ökar.

Adnan Habibija. Foto: LO

Adnan Habibija. Foto: LO

Samma argument återfanns hos LO, men dess ledning såg också förändringen som en moralisk seger. ”I dag blev folk skyddade från fattigdom”, sade dåvarande ordförande Karl–Petter Thorwaldsson till SVT i slutet av mars. Organisationen gick snabbt ut med krav på att förbättringarna görs permanenta. Adnan Habibija, arbetsmarknadsutredare på LO, säger till Flamman att dagens a-kassa har två huvudsakliga problem: Att för få omfattas och att ersättningarna är för låga.

– Reglerna för att kvalificera sig är så strikta att bara omkring 40 procent av de arbetslösa får a-kassa. Ett socialdemokratiskt mål var att 80 procent av de arbetslösa ska ha 80 procent av sin tidigare lön, men ersättningarna är så urholkade och reglerna så hårda att vi är långt därifrån i dag. I stället får ofta fack och privata försäkringsbolag täcka upp med separata inkomstförsäkringar, säger Adnan Habibija.

Vad behöver göras enligt LO?

– På kort sikt är det viktigaste att man gör de nuvarande förändringarna permanenta. Sedan behöver man titta på kvalificeringsreglerna för att få ersättning. Väldigt många unga och personer med otrygga jobb är helt enkelt inte medlemmar i a-kassan i dag.

Parallellt med LO:s önskan om förbättrade villkor är a-kassan också inbakad i de omtalade las–förhandlingarna mellan LO, PTK (Samlingsorganisation för tjänstemän) och Svenskt Näringsliv. I en gemensam utredning av fack och arbetsgivare, publicerad i juni i år, diskuteras möjligheterna till en radikalt annorlunda a-kassemodell. I den skulle arbetsgivaravgiften, som finansierar delar av dagens a-kassa, sänkas. Företagen ska sedan föra pengarna som tidigare gick till arbetsgivaravgift direkt in i en a-kassa som styrs gemensamt av fack och arbetsgivare. Samma pengar från samma källa och till samma ändamål, men utan statens kontroll. Villkoren för denna a-kassa bestäms sedan i kollektivavtalsförhandlingarna.

Knäckfrågan blir då vad som händer för den som jobbar utan kollektivavtal och sedan blir arbetslös. Ett annat dilemma är hur tillsynen, som i dag sköts av den granskande myndigheten IAF, ska skötas.

LO:s nyfikenhet inför en kollektivavtalad a-kassa ska ses mot bakgrund av dess motstånd till ett annat omfattande förändringsförslag som ligger på regeringens bord. Maria Hemström Hemmingsson, generaldirektör för Institutet för arbetsmarknad- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), har utrett hur a-kassan kan göras bredare och samtidigt vara ”budgetneutral”. Det vill säga hur villkoren kan förändras utan att det tillförs resurser. Utredningen har landat i en modell där kvalificeringsreglerna bygger på inkomst snarare än arbetad tid. Idén är att timanställda och människor med flera arbetsgivare ska slippa jaga olika arbetsintyg och lättare kunna kvalificera sig för ersättning. En följd blir också att den som har högre lön snabbare kvalificerar sig till a-kassan.

LO är kritiskt till en sådan ordning bland annat med hänvisning till att just högavlönade lättare kan få a-kassa. Dessutom är man skeptisk till utredningens förslag om att den arbetslöses ersättning ska trappas ned med tiden, som i dag. ”Man verkar sträva efter flexi, men inte security”, sammanfattade ordföranden Susanna Gideonsson saken i tidningen Arbetet i början av juni.

Hon syftar på idén om ”flexicurity” – försämrad anställningstrygghet i utbyte mot bättre villkor vid arbetslöshet – som de borgerliga partierna och Svenskt Näringsliv förordar. Svenskt Näringsliv är positivt till Hemström Hemmingsons utredning men tycker att ersättningen kan trappas ned ännu snabbare. Liberalerna strävar efter att göra a-kassan helt statlig och obligatorisk som ett steg mot flexicurity.

Precis som med las drivs a–kasse-förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare alltså på av ett hot om lagstiftning som LO inte vill ha.

Två aktuella frågor bestämmer alltså a-kassans framtid: Har Magdalena Andersson drivit på för permanent höjda ersättningsnivåer i budgetförhandlingarna, och kommer fack och arbetsgivare nå en överenskommelse om att på längre sikt införa en kollektivavtalad a-kassa?

Den första frågan får vi svar på 21 september när höstbudgeten presenteras i sin helhet, eller tidigare i något av de upphackade medieutspel som regeringen använder för att presentera budgetens delar. Adnan Habibija på LO tror på en höjning.

– Jag tror att det finns goda chanser att höjningarna blir permanenta. Jämfört med andra OECD-länder har vi en snål a-kassa, vi brukade ligga högt men hamnar inte ens i mitten av listan längre. Jag tror att de allra flesta politiker inser att det är viktigt att hålla konsumenters efterfrågan uppe i en ekonomisk kris.

Men inför valet 2018 meddelade Socialdemokraterna att de inte ville höja ersättningen. Är det verkligen realistiskt att tro att de har förhandlat för den saken nu?

– Jag skulle bli förvånad om man inte gjorde åtminstone vissa förbättringar. Politiken svänger och 2018 hade vi en högkonjunktur. Nu är det kris och både arbetare, akademiker och tjänstemän i hela landet förlorar jobben. Regeringen ska satsa hundra miljarder och det skulle förvåna mig om man inte lägger några av dem på inkomsttrygghet.

Flamman har ställt frågor till Magdalena Andersson om hennes prioriteringar under förhandlingarna. Hennes pressekreterare Johan Ekström svarar i ett mejl att finansministern ”inte förhandlar via media” och fortsätter:

– Socialdemokraterna är måna om den ekonomiska tryggheten för dem som blivit av med jobbet så att de kan ställa om och ta nya jobb. Det var därför vi höjde taket i a-kassan förra mandatperioden och det var därför vi genomförde en tillfällig höjning i våras.

Den andra frågan, om att på längre sikt införa kollektivavtalad a-kassa, väntas få ett svar 30 september. Då ska las-förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare vara färdiga. Om parterna inte kommer överens bollas det hela tillbaka till regeringen. Frågan är då om Vänsterpartiet gör verklighet av hotet att fälla regeringen över LAS-försämringar. I så fall kan också Maria Hemström Hemmingssons a-kasseutredning stryka med. Vad som händer om parterna kommer överens om las men utelämnar a-kassan återstår att se.

Inrikes 01 maj, 2025

Röda biffar

Kalle Söderberg är en av det hundratal medlemmar som tränar på Collective Efforts gym i Rosengård i Malmö. Foto: Jacob Lundberg.

Gymmen har tagits över av högern – men vissa jobbar för att stoppa det. I Malmö har de startat en egen idrottsförening. Flamman möter den vältränade vänstern – som med hjälp av proteinpulver, gemenskap och tunga lyft växer sig större varje dag.

– Jag hatar den där affischen.

Kalle Söderberg, 30, pekar på en plansch med texten ”en fascist gymmade i dag – gjorde du det?”, innan han greppar den blanka metallstången ovanför huvudet och drar sig själv uppåt.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Inrikes/Nyheter 30 april, 2025

Kritik när sexualundervisning minskas: ”Trumpfasoner”

I Sverige har sexualundervisningen varit obligatorisk sedan mitten av 1950-talet. Foto: Viktoria Bank/TT.

Undervisning om samtycke och relationer ska i högre grad vila på enskilda lärare, föreslår en ny utredning. Första tecknet på en nedmontering av svensk sexualundervisning, menar Lina Fridén, ordförande för RFSU.

– Vi har haft obligatorisk sexualundervisning sedan 1955 i Sverige, och varje årtionde sedan dess har den stärkts och förbättrats. Det här är första gången vi ser att man börjar ta ett steg tillbaka, säger Lina Fridén, ordförande för Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU).

Den drygt 900 sidor långa läroplansutredningen vid namn ”Kunskap för alla” kom tidigare i månaden, och pryds av ett gyllene äpple. Ett av utredningens många förslag är ”att vissa områden utgår eller tonas ned” i den övergripande läroplanen för hela skolan, däribland sexualitet, samtycke och relationer, som man anser lika gärna ”kan framgå i kursplanerna i bland annat biologi, samhällskunskap samt hem- och konsumentkunskap”.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Nyheter 30 april, 2025

Influerare kan få böta efter smygreklam: ”Konsekvent nonchalanta”

Bianca Ingrosso är en av ett 50-tal influerare som granskas av Konsumentverket. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Konsumentverket sätter ned foten mot dolda och otydliga reklamsamarbeten i sociala medier, och slår till mot ett 50-tal influerares bolag. Jämfört med traditionell marknadsföring är dagens nätreklam ofta ”en viskning snarare än en megafon”, enligt forskaren David Cardell.

”Update på veckans kyl”, skriver Bianca Ingrosso på Snapchat, och lägger upp en bild på sitt kylskåp. Där syns energidrycker, ägg, enorma jordgubbar på en tallrik, och ostar från kändissyskonens matföretag Mino Market – ”av och för personer som kanske tar italienska råvaror på lite för stort allvar”.

Hon är ett av de 50 fall som nu granskas av Konsumentverket och rör kändisar med egna företag, som sömlöst visar upp produkter från dem på sina personliga konton.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
TV 30 april, 2025

Grillen #4: Vem är Sveriges Elon Musk?

I veckans Grillen: Vem vill ta rollen som Sveriges svar på Elon Musk, finns ungdomens källa i Venedig och vilka svenskar hejar på Turkiet nu när Joakim Medin riskerar 27 år i turkiskt fängelse.

Grillen gästas av Roland Paulsen, sociolog och hängiven träningsfantast, för att prata om gym är höger och hur vi skulle kunna träna under socialismen.

Avsnittet går även att se på Youtube.

Om avsnittet

Medverkande:
Leonidas Aretakis
Paulina Sokolow
Jacob Lundberg

Gäst:
Roland Paulsen

Vinjett:
Kornél Kovács

Kamera:
Javier Cordova

Klippning:
Petter Evertsen

Inrikes 30 april, 2025

Kommunister och socialdemokrater firar 1 maj – med ”samma” affisch

De två affischerna, beskurna. Bild: Skärmdump.

Två snarlika, 70-talsdoftande affischer skapar förvirring bland Stockholms 1 maj-firare. Den ena kommer från Kommunistiska partiet – och den andra från Socialdemokraterna. ”Kommunister brukar inte gilla att festa med sossar”, säger Andrea Törnestam (S).

Röda fanor. Människor samlade i gemensam protest, i festliga men stiliserade grundfärger. Och ett ballt typsnitt, som hämtat från en svunnen era av utsvängda jeans och fräsiga muskelbilar.

Den ena affischen berättar om Kommunistiska partiets demonstration under parollen Röd front. Den andra om den efterfest på Slaktkyrkan i Stockholm som anordnas samma kväll av Socialdemokraterna i Stockholm.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Inrikes/Nyheter 30 april, 2025

Intervju i SD-nära kanal kan fälla Boråsmannen

Riks logotyp samt den åtalade 68-åringen. Foto: Skärmdump / Privat.

Den 68-årige man som körde in i en Palestinademonstration hävdar att han är oskyldig. ”Ska jag göra ett terroristdåd så tar jag väl inte med mig damerna”, säger han i förhöret. Men en intervju med Youtubekanalen Riks talar till mannens nackdel, enligt åklagaren.

I dag väcktes åtal mot den 68-åring som körde in i en Palestinademonstration i Borås förra sommaren. Mannen åtalas för försök till grov misshandel samt hets mot folkgrupp.

– Min bedömning är att han har sett demonstrationståget och avsiktligen kört in i den på grund av att det varit till stöd för Palestina, säger åklagare Carolyn Westeröd till Flamman.

Hon menar att bevisningen mot mannen är god.

– Det är baserat på de uttalanden och inlägg han delat i sociala medier under juli och augusti. Det är både på X och på Facebook, där han delat meddelanden som vi bedömer vara av hatbrottskaraktär.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Essä 30 april, 2025

I omvårdnadens dans knyts kroppen till kapitalismen

Personlig assistans kräver ett nära fysiskt samarbete. Foto: Lotte Fernvall/Aftonbladet/TT.

När min brukare äntligen kan bada igen, efter månader av lyfthinder och kompromisser, blir den nya takliften både en seger och en sorg. I personlig assistans vävs kroppar, maskiner och känslor samman i ett arbete som både skapar och förbrukar oss.

Den nya takliften är på plats i badrummet. Äntligen kan han bada igen – det bästa han vet. Efter att min brukare brutit benet tvingades vi ta ett långt uppehåll, då det blev för svårt att få över honom i badkaret. I stället gick vi över till duschstol.

Att få en lift var inte enkelt. Det krävdes utredningar och överväganden. Var bad verkligen nödvändigt för hälsan? Behövde hans kropp det? Kunde inte vi assistenter göra liftens jobb med våra egna kroppar?

Liften är en liten seger. För honom – och för oss. Men också en förlust. Ett tecken på att hans kropp håller på att förfalla. Och att våra kroppar gör detsamma. Våra ryggar klarar inte längre att kompensera när hans smidighet sviktar. Den sänkbara sjukhussängen, badrumsliften, elrullstolen – alla de tekniska hjälpmedlen höjer hans livskvalitet och skonar våra kroppar. Men de förändrar också vårt arbete. Tidigare var det kropp mot kropp. Nu står en maskin emellan oss.

Våra ryggar klarar inte längre att kompensera när hans smidighet sviktar.

Jag började arbeta extra i hemtjänsten redan i gymnasiet. På helger och somrar gick jag hem till pensionärer i Hässelby Gård, städade, handlade och delade ut matlådor. När jag var 25 började jag arbeta nätter som personlig assistent åt min moster.

I sjutton år jobbade jag nätter – en påfrestning både fysiskt och mentalt. Att leva så nära en nära släktings dödsångest, nattliga panik och andningsnöd slet hårt. Omställningarna mellan nattarbete och dagliv blev allt svårare.

Sedan kom döden. Ett litet sår blev till blodförgiftning. Min mosters kropp gav upp, även om sinnet fanns kvar. Hon sjönk in i en allt djupare sömn. Jag fick ta beslutet på sjukhuset att stänga av hennes livsuppehållande maskiner och se henne ta sina sista andetag. Det knäckte mig.


I en text jag skrev efter hennes död försökte jag beskriva den ”moster-maskin” vi hade blivit under våra år tillsammans: hur vi assistenter, apparaterna och min moster kopplades samman i en noggrann koreografi.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Krönika 29 april, 2025

Sami Suliman höll ett tal där han beklagade sig över ”de tre Arons” makt över Sverige. Skärmdump.

”De är alla sionister”, dundrar talaren från scenen. Det är demonstration för Palestina vid Odenplan den 12 april, och Judiska centralrådets ordförande Aron Verständig framställs som mytologiskt mäktig. ”Han är livsfarlig och kan tysta en statsminister, och kan göra vad han vill i vårt land. Kom ihåg hans namn.”

Nu är talaren, en av medarrangörerna av de sedan drygt två år veckovis återkommande Palestinademonstrationerna i Stockholm, varm i kläderna. Han ser ett mönster eftersom flera personer han ogillar heter Aron. De, framgår det underförstått, har ett särskilt samband med varandra. ”Aron ett, Aron två, Aron tre – ett kraftigt spindelnät i media och politik.”

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Nyheter 28 april, 2025

Flamman firar historisk upplaga på Sturehof

Kulturredaktör Paulina Sokolow, nyhetsredaktör Jacob Lundberg, chefredaktör Leonidas Aretakis och reporter Liz Fällman.

Efter en rekordartad tillväxt firar Flamman en efterlängtad milstolpe på jämngamla Östermalmskrogen Sturehof. ”Vår främsta uppgift är att granska överklassen, så varför inte göra det på nära håll”, säger chefredaktör Leonidas Aretakis.

Den socialistiska veckotidningen Flamman växer som aldrig förr.

Från att i decennier ha skvalpat runt två till tre tusen prenumeranter har tidningen skapat kvartalsrapporter som skulle göra Elon Musk avundsjuk.

Sedan första numret 2023 har man växt från under 3 000 till över 5 000 prenumeranter.

– Det gläder mig att vår satsning på orädd, rolig och fritänkande journalistik betalar sig. Det här är en laginsats – vi har kul ihop på redaktionen, och det märks på resultatet, säger Leonidas Aretakis.

Flamman har vuxit till en publicistisk storspelare: citerad i riksmedier, närvarande i centrala debattpaneler och med eko långt utanför Sveriges gränser.

Satirtävlingen i januari 2023 uppmärksammades i bland annat Le Monde och Süddeutsche Zeitung, och utlöste attacker i Erdogans närstående tidning Sabah. Tävlingen ledde också till att Flammans chefredaktör tilldelades yttrandefrihetspriset till Lars Vilks minne.

– Folk kastar sig över allt från våra gräv till våra essäer. Vi har en blandning av material som vi är ensamma om, och dessutom en egen ton, säger nyhetsredaktör Jacob Lundberg.

Med den nya tv-satsningen Grillen, och profilerade poddar som Forum, Apans anatomi och Kalam suedi har man dessutom etablerat sig som ett bredare mediehus, som nu dessutom fylls på med Sveriges mest inflytelserika litteraturpodd Gästabudet.

Tidningens nyskapande omslag tas ofta fram i samarbete med samtida konstnärer.

– Det märks att folk verkligen vill skriva hos oss, och säg en annan svensk veckotidning som är så här snygg? säger kulturredaktör Paulina Sokolow.

Flamman har levt många liv sedan starten som socialdemokratisk rösträttstidning i Malmfälten 1904–1906: från VPK-tidning efter partisplittringen 1917, via hårdkommunistisk utbrytare med APK 1977, till dagens oberoende socialistiska röst sedan 1991.

I dag förenar tidningen en självständig utrikeslinje – med enhälligt stöd för Ukraina, skarp kritik mot Israels brutala krigföring och ett lika starkt motstånd mot antisemitism – med en konsekvent solidaritet med arbetande människor.

– Vi struntar helt i vem vi gör förbannad. Våra läsare förväntar sig självständiga ställningstaganden och oväntade ingångar, och vår enda lojalitet är med dem, säger Leonidas Aretakis.

Att spränga 5 000-vallen – en siffra Flamman inte sett sedan 1970-talet – är en historisk händelse. Den firas nu på klassiska Sturehof, grundat 1905, kvällen innan första maj.

– Vår främsta uppgift är att granska överklassen, så varför inte göra det på nära håll.

Krönika 26 april, 2025

Tiktok är en av de främsta nyhetskällorna för unga. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

För två veckor sedan skaffade jag Tiktok. I början hatade jag varje sekund av det. Min relation till selfiekameran har annars varit att rygga tillbaka i förskräckelse efter att ha råkat slå på den av misstag. Men jag vill inte vara aktiv på X längre och Bluesky är sin egen lilla filterbubbla – så nu är det selfievideo som gäller.

När högern vann det svenska valet 2022 pratade många efteråt om deras framgångar bland unga väljare. I skolvalet fick Sverigedemokraterna 20,8 procent, medan Moderaterna lockade mer än var fjärde ungdom.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr