Mitt förra brev blev en oplanerad djupdykning i Björn Afzelius låtskatt. Ni vet hur det kan bli.
Men brevet gav många intressanta svar. Vissa rynkade på näsan åt Afzelius och Myrdal som diktaturkramare. Andra påpekade att det var vanligt att jämföra kapitalismen med en bläckfisk. Nu ska jag inte djupdyka i vad som är höna och ägg där, och syftet var ändå inte att brännmärka någon. Givetvis fortsätter jag att lyssna på all fin gammal progg.
Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇
Prenumerera och läs direkt!
Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!