När Microsoft 2020 lovade att inom ett årtionde fånga upp mer växthusgaser än man släpper ut, sågs det av många som världens mest ambitiösa klimatmål för ett storföretag.
Men när Microsoft häromveckan presenterade sin senaste hållbarhetsrapport, visade den att bolagets klimatutsläpp ökat med 30 procent sedan 2020, i stället för att i enlighet med klimatmålet ha minskat med ungefär lika mycket. Microsoft använder nu mer el än Slovenien.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Teknikjättens vice ordförande, Brad Smith (bilden), medger att det är företagets målsättning att bli världsledande inom AI som ligger bakom utsläppsökningen.
– När vi satte vårt klimatmål 2020 så liknade vi det vid ett månlandningsprojekt. Detta var före explosionen av artificiell intelligens. På många sätt befinner sig månen nu fem gånger längre bort än den gjorde 2020, sett till vår prognos för AI-expansionen och dess elbehov, säger Brad Smith till sajten Bloomberg.
Datacenter som används för att träna AI-modeller kräver mycket mer el än vanliga datorhallar, och för att leda AI-revolutionen planerar Microsoft att bygga många sådana datacenter. Men enligt företagets egna siffror är det inte främst det växande elbehovet som ökar klimatutsläppen. Microsoft säger sig nämligen enbart använda fossilfri el, vilket dock ifrågasatts eftersom detta delvis bygger på köp av kontroversiella elcertifikat. I stället pekar Microsoft på att det är de stora mängderna betong, stål och datorchip som går åt vid bygget av nya datacenter, som står för merparten av utsläppsökningen.
Petter Terenius (bilden) forskar om datacenter vid Uppsala universitet. Han ser en del av förklaringen till klimatutsläppen i datacenterindustrins rädsla för förändring.
– Man kan bygga datacenter i trä i stället för stål och betong. Det gör exempelvis företaget Ecodatacenter i Falun. Då binder man in koldioxid i stället för att släppa ut. Men branschen är väldigt konservativ.
En anledning till det, tror Petter Terenius, är att företagen tjänar så mycket pengar.
– Så även om det går åt mer energi, så spelar det inte så stor roll. En annan anledning är att man till varje pris undviker att riskera att leveranserna av data inte fungerar.
Just Microsoft har dock experimenterat med att placera datacenter på havsbotten för att få billigare kylning av datorerna, men tekniken befinner sig ännu på teststadiet, berättar Petter Terenius.
Från EU kommer ny lagstiftning för att reglera datacentrens energiåtgång som helhet. Där ser man till såväl energiförbrukningen inuti centret som till i vilken utsträckning man använder restvärmen till andra ändamål, som att värma växthus eller förvärma bostäders varmvatten.
– Jag tror att just användning av restvärme är viktigt för att få till en mer hållbar industri, säger Petter Terenius, som nyligen lagt fram en doktorsavhandling på ämnet.
Behöver samhället sätta gränser för AI:s användningsområden för hålla klimatavtrycket i schack? Till exempel genom att få folk att sluta göra roliga AI-bilder som de skickar varandra hela tiden?
– Det är nog väldigt svårt att reglera så att AI får användas för att forska på cancermediciner, men inte till att skapa nya emojier på Whatsapp, säger Petter Terenius.
För vissa särskilt klimatfarliga användningar av AI har en motreaktion dock redan börjat märkas. Omkring 10 000 Microsoft-anställda har organiserat sig för att kräva att företaget inte använder AI för att öka utsläppen, rapporterar Bloomberg.
Initiativet riktar sig bland annat mot Microsofts samarbete med oljebolag, där AI används för att maximera utvinningen av olja. Enligt nyhetssajten Grist sade två anställda upp sig i protest mot detta i början av året, och mejlade företagsledningen om sitt svåra beslut:
”Vi är båda djupt ledsna över att bli så svikna av ett företag vi älskade så mycket.”
