Detta är en längre text än den som publiceras i Flamman 36/2018. Ulla Hoffmann svarar på frågorna längre ned.

Meisam, som bor hos mig, kommer tillsammans med sina kompisar Ali och Said dra till Tyskland och vidare till Frankrike efter valet eftersom de fruktar det inflytande SD kommer att få på politiken som rör dem. De har väntat i tre år på att få ett uppehållstillstånd och det land jag är född i, mitt under brinnande världskrig, har inte lyckats förmå ge dem det.

Jag är född under andra världskriget. Mina morföräldrar räddade med båt flyktingar från Danmark till Sverige. När de flyttade till Stockholmstrakten tog de emot finska krigsbarn. Under hela mitt liv har jag jobbat för att bygga upp välfärden och för den internationella solidariteten. Allt det jag har byggt mitt liv på raseras nu. Jag tror – och tror fortfarande på politik som det möjligas konst – men det kräver riktiga politiker och det har vi inte idag.

Vi har fått politiska företrädare som sätter makten för maktens skull främst. Inte makten för att den ger möjlighet att göra bra saker för dem som man som politiker företräder. En deltagare i vänsterpartiets valskola berättade att när de lyft flyktingpolitiken så blev de rådda att leda in samtalet på t.ex. välfärden. Om de tog diskussionen skulle de bara gynna sd. Som om den flyktingpolitik vänsterpartiet för inte skulle hålla måttet i förhållande till sd:s!? Eller är det rent av så att även det parti jag tillhört i några år nu och faktiskt lett i ett år blivit maktfullkomligt och vill ha röster för maktens skull?

Jag satt med Said i förra veckan på politikerlunchen på Tyresö Gymnasium. Inte som politiker – när jag är i skolan får jag inte vara politiker, annars tar Alliansen från mig möjligheten att hjälpa de ensamkommande. Said kom med sin bricka och satte sig hos mig. Han berättade att han nu vill lämna Sverige, han orkar inte längre. Han orkar inte vänta längre på att få ett besked – vad som helst är bättre än att vänta här. Han lyfte sd, han lyfte domstolar, han lyfte Migrationsverket – och han lyfte politiker som kramade om honom och önskade honom lycka till. Fuck you! skulle jag vilja säga till de politiker som i riksdagen röstade mot nya gymnasielagen och nu kramar Said och önskar honom lycka till!

Varför gick det som det gick i valet?
– Det gick som det gick därför att alla partier – utom SD – tappat sin ideologi och inte har några som helst problem att samarbeta över blockgränserna. Varför ska jag rösta på något parti när jag inte vet vem de kommer att samarbeta med? Om jag vill ha Vänsterpartiets politik så vet jag att ju större Vänsterpartiet blir desto mer inflytande. Men inflytande över vad? Sosseriet som släppt in Centern, Liberalerna och Miljöpartiet i regeringen för att de inte vill ha Vänsterpartiet där?

Vad vill vi aldrig se igen i en valrörelse?
– Historielösheten! Inte någon har lyft ödesvalet 1932 i Tyskland och gjort en jämförelse med vad som händer i dag, när SD använder demokratin för att gå framåt i valet. Nästa val tror jag att om inte de andra partierna gör något åt de ökade och ökande klyftorna i landet – och då menar jag inte bara klassklyftor utan klyftorna mellan så kallade svenskar och invandrade – så kommer vi att ha ett nazistiskt parti som bildar regering. Och jag vill påminna om de interneringsläger som upprättades av socialdemokratin under andra världskriget där många av våra kamrater låstes in därför att de med sin socialistiska och antinazistiska ideologi ansågs hota rikets säkerhet.

Din största rädsla framöver?
– Intolerans, rasism, nazism. Och systematisk hyressättning och att det byggs för få hyresrätter. När ljusnar det och vad kommer vi få se då? – Från mörkret stiga vi mot ljuset, från intet allt vi vilja bli! Det ljusnar när de styrande i det här landet inser att vi behöver flyktingungdomar som Meisam, Ali och Said för att ta hand om oss på ålderdomen – för vi som kallar oss svenskar räcker inte till alla välfärdstjänster.

Vad är ditt råd till den som känner att den bara måste göra någonting?
– Engagera dig ideellt i olika organisationer och se till att ändra samhället till det som det måste vara för att vi alla ska kunna fortsätta att leva här. Se till att det inte blir så som det blev för oss som engagerade oss ideellt för välfärden och som därför gick våra myndigheter så troskyldigt till mötes. I dag möter vi myndigheterna med stor skepsis, de som skulle genomföra välfärden jagar nu fattiga och ser till att sjuka hamnar utanför systemen. Se till att få tillbaka det stora normalitetsbegreppet i stället för det snäva som gör att många människor hamnar utanför. Gör om, gör rätt, gör välfärd, gör plats för alla! Gör världen till en bättre plats att leva i!