Det skulle bli ett i raden av exklusiva och ”unika” nybyggnadsprojekt i centrala Stockholm. På Karlbergsvägen 77, där det i dag står en sliten kontorsfastighet, skulle 85 bostadsrätter i ”premiumsegmentet” uppföras. Swedbank lånade ut en kvarts miljard och privata investerare köpte preferensaktier för lika mycket. Men innan försäljningen hann börja gick luften ur bostadsmarknaden.

I dag står fastigheten ”i princip tom, men räntorna tickar”, konstateras det i en artikel i Dagens Industri (23/5, 2018). Huvudägaren Karl Perlhagen talar om att använda fastigheten som kontor. Men enligt bedömare som DI talat med motiverar läget och byggnadens skick knappast priset på 480 miljoner som den köptes för. Det baserades helt på att de nybyggda lägenheterna skulle säljas för 115 000 kronor kvadraten på en glödhet bostadsmarknad.

Projektet är långtifrån unikt. De senaste årens byggboom har inte bara präglats av ett ensidigt byggande för de mest välbeställda hushållen, utan också av stora inslag av spekulation. Upp till 40 procent av köparna i en del projekt har varit ”klippare” som hoppas sälja med vinst utan att ens flytta in. Samtidigt lockades nya aktörer till marknaden. Bara i Stockholm finns hundratals bostadsutvecklare vars affärsidé i många fall varit att spekulera i mark. Den stora vinsten uppstår tack vare att de färdiga bostäderna säljs på en marknad som gått upp rejält sedan marken köptes – ofta för lånade pengar.

På sätt och vis vore det rättvist om det blir en högerregering som får städa upp efteråt. Men det är också ett skräckscenario

Många av dessa bolag kan få stora problem när de nuvarande lånen löper ut och måste förnyas. I den bästa av världar skulle det bara drabba vårdslösa investerare. Men följderna kan bli större än så. Att Swedbank lånat ut en kvarts miljard till ett enda bostadsprojekt säger en del om den finansiella sektorns exponering, och hela samhällsekonomin kan påverkas när bostadsbyggadet bromsar in snabbt. De första varslen har redan kommit i arkitektbranschen, som är den första att drabbas när framtida projekt läggs på is.

Så vems fel är det? Socialdemokraterna och Miljöpartiet tog åt sig äran så länge bostadsbyggandet ökade, men har inte gjort något för att styra byggandet mot bostäder som vanligt folk har råd att bo i. Ansvaret för att dämpa den snabba ökningen av hushållens skulder vältrades över på Finansinspektionen, som infört kreditrestriktioner som i grunden är sunda men som i avsaknad av andra åtgärder också försvårar för många hushåll att ta sig in på bostadsmarknaden.

Samtidigt får vi inte glömma att det var Alliansen som under sina åtta år vid makten banade väg för dagens situation. Avskaffad fastighetsskatt, slopade byggsubventioner, utförsäljning av hyresrätter och nya regler som gjorde det mer lönsamt att hyra ut en bostadsrätt är bara några av de reformer som banat väg för spekulationsbubblan.

På sätt och vis vore det rättvist om det blir en högerregering som får städa upp efteråt. Men det är också ett skräckscenario. En borgerlig eller blåbrun regering lär inte bara möta lågkonjunkturen med förödande åtstramningspolitik, utan också utnyttja krisen till att driva igenom nya reformer i samma anda. Marknadshyror, avskaffat amorteringskrav, sänkt vinstskatt på bostäder och friare regler för att hyra ut en bostad ligger i korten om Allianspartierna får som de vill.

När finanskrisen slog till 2008 störtdök bostadsbyggandet i Sverige och förblev lågt i flera år utan att den borgerliga regeringen lyfte ett finger. Samma sak lär hända igen. Medan regeringen nyss beslutat att utöka investeringsstödet till billiga hyresrätter så vill flera borgerliga partier i stället helt avskaffa det, i ett läge då bostadsbyggandet redan bromsar in.
Det skulle vara förödande. De senaste årtiondens högerpolitik har gjort bostadsmarknaden allvarligt sjuk. Mer av samma medicin kan bli mer än patienten tål.