I Västervik i Småland står tre modulhus som är nästan inflyttningsklara. Husen kommer att rymma 48 flyktingar. Boendet har kommit till genom ett samarbete mellan kommunen och Migrationsverket.
– Vi som kommun tyckte att vi fick alldeles för dålig information om var det skulle bli flyktingmottagning. Migrationsverket hade ett sådant tryck på sig och gjorde upp med privata fastighetsägare med ett enda syfte: tak över huvudet, säger Tomas Kronståhl, socialdemokratiskt kommunalråd i Västervik.
Lösningen, den så kallade Västervikslösningen, blev att det kommunala bostadsbolaget fick i uppdrag att upphandla modulhus och placera dem utifrån ett integrationsperspektiv.
Enligt Tomas Kronståhl kostar Västervikslösningen hälften så mycket för Migrationsverket som en vanlig upphandling med en privat aktör.
– Och det blir väldigt mycket bättre boenden.

Mer än tak över huvudet

Den senaste tiden har vinsterna som privata aktörer gör i flyktingboenden, ibland på bekostnad av kvaliteten, blivit en het potatis i debatten.
Kan Västervikslösningen bli en motvikt till detta?
– Jag tror det kommer bli alldeles nödvändigt att kommunerna tar ett större ansvar. Det kommer bli otroligt dyrt annars. Ju fler som kommer, desto viktigare tror jag det är att se till helhetslösningar och inte bara tak över huvudet, även om det blir en stor utmaning.
Om det inte skulle finnas behov av lika många flyktingboenden i framtiden, går det enkelt att flytta husen, bygga om dem till studentlägenheter, eller vanliga lägenheter. Flera kommuner runt om i landet har visat intresse för Västervikslösningen. Tomas Kronståhl ska inom kort besöka både Stockholm och Umeå.
Det som Tomas Kronståhl gärna hade velat tillföra är att det avsatts några kronor till att stödja frivilligorganisationers arbete med flyktingar.
– Föreningslivet kan starta prova på-aktiviteter och liknande. Då vore det skönt om kommunen åtminstone kan vara med och bidra med kaffe och möteslokaler. Jag har inte gett upp det utan på något sätt utan vi ska få till det här med.

Mer kontroll

Även Migrationsverket är optimistiskt.
– Kostnaderna kan minska avsevärt. Dessutom ger denna lösning en långsiktighet som är bra för myndighetens planeringsarbete, har Magnus Gustavsson, sektionschef, Migrationsverket sagt tidigare om projektet.
I Örebro driver Vänsterpartiet på för Västervikslösningen.
– Vi tycker det skulle bli ett värdigt mottagande. Kommunen får kontroll på läget och det blir inga vinster till privata boenden utan vinsten blir för individen och kommunen, säger Murad Artin, oppositionsråd, V, i Örebro.
Hittills har mottagandet för idén varit svalt från majoriteten.
– Vi har fått höra att det skulle bli för dyrt eller att det skulle röra sig om andra klass-boenden, men det är ju precis tvärtom.
Murad Artin har själv en bakgrund som flykting. När han kom till Sverige placerades han på ett boende två mil utanför Motala. Det fanns inget att göra och det var svårt att komma in i samhället.
– Det var egentligen inget bra mottagande.
Han menar att det är bättre att placera flyktingboenden integrerat i samhället. Och han tror att det går att övertyga kommunen.
– Jag tror att de kan ändra sig om de sätter sig in i förslaget mer.

Botkyrka ger 250 000 till flyktingvolontärer

Botkyrka kommun ger 250 000 kronor för att stödja volontärarbetare i flyktingmottagandet. I ett pressmeddelande skriver kommunen: ”Att upplåta och sköta transitboenden är inte en del av Botkyrka kommuns ansvar eller uppdrag. Däremot vill kommunen självklart hjälpa alla de människor som i dag kommer till Sverige och Botkyrka, som ett resultat av förföljelse, krig och terror”.
– Vi har ett solidariskt ansvar att ta i mottagande av asylsökande och flyktingar. För kommunen är detta en kort akut åtgärd för att kompensera för övriga samhällsinstitutioners reaktionstid. Här ser vi att Botkyrka kommun av medmänskliga skäl ska agera. Men frågan måste fortfarande lösas långsiktigt på nationell och internationell nivå, säger Katarina Berggren (S), kommunstyrelsens ordförande.