– Folk som går förbi är jättepositiva och stannar och pratar, bilar som åker förbi tutar. Vi har fått mycket mer fikabröd, bullar och godis än vad vi kan äta upp, säger Michael Lyngsie, som även han fått ett avbrott i vardagen som klubbordförande på Scania för att stå strejkvakt.

Den svenska modellen, där arbetsgivare och fackföreningar kommer överens genom förhandlingar, har många fördelar, anser Ola Sjösten.

– Vi har minimalt med strejker och vi lägger vår tid på produktion i stället för på att tjafsa, säger han.

Det var länge sedan en liknande strejk ägde rum i Sverige.

Yakop Dighzarian är även han strejkvakt. Som kursledare för kursen ”Medlem i facket” på ABF är han välbekant med strejker som fenomen, men det är först nu som han får vara med om det i praktiken.

– Jag är 29 år nu, så 1995 när Toys R Us-strejken ägde rum var jag ett år gammal, säger han.

Han syftar på när den amerikanskägda leksaksjätten etablerade sig i Sverige, och även de vägrade teckna kollektivavtal. Jesper Hamark som är ekonomihistoriker och författare till boken Strejk: Från satans kvarnar till gigekonomin (Verbal, 2022) anser att facken då och då behöver göra allvar av hotet om strejk för att det ska fungera.

– Konflikten ledde inte bara till att Toys R Us besegrades, utan sände även signalerna att ska ni vara här så är det kollektivavtalsystemet som gäller. Nu behöver vi göra det igen, säger han.

Men det är inte alla som strejkar och Dagens arbete (30/10) har rapporterat om att företaget organiserar strejkbryteri.

– I samband med Saltsjöbadsavtalet lade arbetsgivarna ned det organiserade strejkbryteriet. Strejkbrytare har funnits i alla tider, men att de organiseras av arbetsgivare har vi inte sett på länge, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä (bilden).

I Teslas lokaler i Segeltorp tycks arbetet fortgå som vanligt. På parkeringen tittar kunder på bilar och på lastkajen sitter en kille och röker.

– Han sittstrejkar, skämtar Michael Lyngsie.

Han påpekar att det är en utmaning att så få har varit med om en konflikt.

– Hur strejker går till framstår som mossig teori för dem som inte arbetar som till exempel förhandlingsombudsmän, så på sätt och vis blir det fostrande för folk som följer debatten och arbetar på andra arbetsplatser, säger han.

Strejkbryteriet väcker irritation men strejkvakterna anser att det är viktigt att förhålla sig till reglerna.

– Man skulle ju kunna stå här och stoppa folk och en liten del i mig har lust med det, men det ska vi såklart inte göra, säger Michael Lyngsie.

– Nej, det är viktigt att man visar respekt. Det här är ju ett företag som vi förhoppningsvis har som part snart, säger Ola Sjösten.

Till tidningen Arbetet (27/10) sade en bilmekaniker att han inte strejkar då han tror att detta skulle sänka hans lön till miniminivå. Yakop Dighzarian avfärdar att det skulle vara bättre utan kollektivavtal.

– Kollektivavtalet är inte något tak, utan det säkerställer att samtliga har en viss nivå. Vi ser att Tesla har lägre snittlön än sina konkurrenter.

Ann-Cristine Rahmqvist står en bit bort vid det röda tältet. Hon tror att facket har ett arbete att göra när det gäller den yngre generationen.

– Vi har ett jobb att få folk att gå på medlemsutbildningar så att man förstår hur allting hänger ihop. Om man inte har gått våra utbildningar och vet hur den svenska modellen funkar kanske man blir osäker och inte förstår det här med strejk och är rädd om sitt jobb.

Det är inte alla som vågar gå med i facket: ombudsmän har berättat för Veli-Pekka Säikkälä att provanställda från andra EU-länder är jätterädda för att bli av med sin anställning om de ansluter sig.

En vit skåpbil åker in på Teslas område. Strejkvakterna noterar registreringsskylten för att de ska kunna ta reda på vilka företag som arbetar med Tesla och på så vis ta reda på vilka andra yrkesgrupper som skulle kunna tänkas gå ut i sympatistrejk.

Rätten att vidta stridsåtgärder i sympati är speciellt för de skandinaviska facken, berättar Jesper Hamark och understryker att det är ett starkt vapen.

– Det var så man besegrade Toys R Us. I slutändan var 15 fackförbund inblandade i den konflikten, säger Jesper Hamark (bilden).

Den 7 november inledde fackförbundet Transport en blockad mot Tesla och lastar därmed inte av deras bilar i någon av Sveriges 50 hamnar. Därutöver har även fackförbunden Fastighet, Elektrikerna, Seko, Målarna och ST varslat om sympatiåtgärder. IF Metall har träffat Tesla två gånger.

– Vi tecknar runt 250 avtal per år. Ibland kan vi ha problem med att ett mindre företag säger att de inte har råd och då kan vi försöka hitta en lösning genom att förhandla. Här är det tydligt att det är en ideologisk uppfattning. De har inte kollektivavtal någonstans i världen och när folk har försökt bilda fackförbund i USA har de fått sparken, berättar Veli-Pekka Säikkälä.

– Att Tesla är ett amerikanskt företag är mer avgörande än att Elon Musk ogillar fackföreningar, säger Jesper Hamark.

Enligt honom utvecklades relationerna mellan arbetsköpare och arbetstagare i Sverige och USA i olika riktningar under 1900-talet. I USA har arbetsplatskonflikterna historiskt varit mer våldsamma och man använde sig aktivt av strejkbryteri i en skala som inte var möjlig i Sverige där det inte fanns lika mycket arbetskraft.

I dag finns en miljardindustri med företag specialiserade på att motverka facklig organisering. Till skillnad från i Sverige är det inte heller norm att ha kollektivavtal i USA.

– Det är en kultur där det är naturligt att bekämpa fack och kollektivavtal eftersom man inte vill vara det enda företaget med kollektivavtal och högre kostnader, säger Jesper Hamark.

Flamman har sökt Tesla.