Anna Lindh föddes den 9 juni 1957 i Enskede, strax söder om Stockholms centrum. Hennes föräldrar var läraren Nancy och konstnären Staffan Lindh. Att bli heltidspolitiker var inget självklart för Anna Lindh, som 1990 sade sig sikta på en framtid som fritidspolitiker. Då hade hon just lämnat posten som ordförande för socialdemokratiska ungdomsförbundet SSU, och valts in i partiets verkställande utskott.
Men stridbar politiker var Anna Lindh redan i mycket unga år. Som tolvåring gick hon med i SSU. Eftersom hon inspirerats av sin pappas vänsteråsikter och blivit irriterad på att lantbrukarna runt Enköping stämplat familjen som kommunister.
Det dröjde ett halvår innan Lindh var ordförande för SSU på halvön Trögd. När hon ville sätta upp en skolutställning om Vietnam tvekade inte trettonåringen att ringa upp länets riksdagsman Birgitta Dahl för att be om hjälp.
Några år senare, när Anna Lindh var distriktsordförande för SSU i Uppsala län, brukade hon uppenbara sig på Pharmacias bolagsstämmor, och på grundval av distriktets enda aktie krävde Lindh att läkemedelsindustrin skulle förstatligas.
Inte otippat bestämde sig 1970-talets SAP – som hade problem att nå de yngre väljarna – för att satsa på Anna Lindh. 1976 nominerades hon till riksdagen, men partiet förlorade regeringsmakten, och Anna Lindh blev utan plats. 1982 gick det bättre, både med riksdagsplats och jur kand-examen.
I frågor som exempelvis Jas, bistånd och ungdomsarbetslöshet förde Lindh en annan åsikt än majoriteten inom socialdemokraterna.
Ett stort namn blev Anna Lindh 1984, då hon valdes till ordförande i SSU. Den posten behöll Anna Lindh fram till 1990, då hon erbjöds jobb som kulturborgarråd i Stockholm.
Därefter gick det oavbrutet uppåt för Anna Lindh. När socialdemokraterna vunnit valet 1994 blev Anna Lindh miljöminister under Ingvar Carlsson.
Superstjärna inom politiken blev Anna Lindh år 1998, när Göran Persson utsåg henne till utrikesminister. Hon kallades ofta påläst, konstruktiv och redig chef bland sina medarbetare, vars stora förtroende hon vann. Likaså blev hon välrespekterad bland utländska politiker, såväl i Europa som i övriga världen.
Under åren som utrikesminister åtnjöt Anna Lindh stor respekt internationellt, och hon vågade vara kontroversiell. Hon tvekade inte att kritisera Moskva för politiken i Tjetjenien, och på senare tid hade hon blivit alltmer kritisk till Washingtons behandling av svensken i Guantanamo-lägret.
