Vänsterns studentförbund, VSF, i Lund drar i höst igång en kampanj till försvar för avgiftsfria studier. Bakgrunden är framför allt regeringens plan att införa högskoleavgifter för utomeuropeiska studenter. Från VSF:s håll befarar man att det kan öppna upp för avgifter för alltfler grupper.
– När man inför avgifter bryter man med en oerhört viktig princip, som länge varit helig för sossarna. Vi har sett utvecklingar i andra länder, som till exempel Storbritannien, där man börjat med avgifter för en liten grupp för att sedan utvidga den gruppen mer och mer, säger Olof Holmgren från VSF Lund.

Allmänt avgiftsuttag?
Det var i fjol som regeringen vid sin extrainsatta tillväxtkongress beslöt att föreslå studieavgifter för studenter utanför EES (EU plus Norge, Island och Lichtenstein). För närvarande pågår en utredning med uppdrag att konkretisera denna reform. Studieavgiftsutredningens huvudutredare Erland Ringborg tillbakavisar misstanken om att införandet av studieavgifter för icke-européer skulle vara ett steg mot ett allmänt avgiftsuttag.
– Tvärtom har utredningen fått direktiv om att utforma en lagparagraf som säkerställer de övriga studenternas rätt till avgiftsfria studier, framhåller Ringborg.

Ideologiska motiv
I dagsläget finns rätten till fria studier bara inskriven i högskoleförordningen, som inte har samma juridiska tyngd som högskolelagen.
– Att upphöja det till lag är regeringens sätt att försöka hålla sig väl även med principen om avgiftsfrihet.
Men Olof Holmgren anar ugglor i mossen.
– Den nuvarande kostnaden för de utomeuropeiska studenterna är försvinnande liten, så några ekonomiska besparingar gör man knappast. Det är därför vi misstänker att det ligger ideologiska motiv bakom utspelet – man vill frångå principen om utbildning som en rättighet.
Erland Ringborg uppskattar att svenska universitet och högskolor tar emot ungefär 2 000 utomeuropeiska studenter per år (exklusive utbytesstudenter, som inte omfattas av förslaget om avgifter). Han framhåller att regeringens idé med avgifterna är att öka incitamenten för universitet och högskolor att ta in utomeuropeiska studenter – men tillägger att detta resonemang är lite luddigt.
– Det som får studenter att komma till just Sverige är att vi är avgiftsfria, så införandet av avgifter är knappast ett effektivt sätt att öka antalet utomeuropeiska studenter.
Att införa en paragraf i högskolelagen som, enligt regeringens direktiv, ”ger uttryck för huvudprincipen att högskoleutbildning skall vara avgiftsfri för studenter från länder inom EES” behöver inte betyda att den fria utbildningen är säkrad. Det visar åtminstone det tyska exemplet. För drygt tre år sedan infördes där en lagparagraf som förbjöd studieavgifter, men efter klagomål från regeringarna i de konservativt styrda delstaterna kom författningsdomstolen i början av 2005 fram till att paragrafen stred mot den tyska författningen.
Efter domstolsavgörandet infördes avgifter på 4 500 kronor per termin, vilket fick 20 000 studenter att i februari gå ut och demonstrera för rätten till fri utbildning.

Protester i Storbritannien
Den allmänna stämningen ute i Europa är att ”Bryssel vänder upp och ner på tabut om avgiftsfrihet i den högre utbildningen”, som den konservativa franska dagstidningen Le Figaro skrev i en rubrik den 27 april. EU-kommissionen meddelade den 20 april i en kommunikation att ”Det har visats att avgiftsfrihet i högre utbildning inte längre är möjligt /…/. Detta konstaterande sätter rätten till inskrivning till högre studier i ny dager”.
I Storbritannien anordnades i december stora protester mot att alltfler universitet inför avgifter och att de blir allt högre. Och även i Frankrike sker en mobilisering kring frågan. Den franska staten har beslutat att universiteten har rätt att ta ut inskrivningsavgifter, och en paragraf som tillåter enskilda universitet att ta ut ”speciella inskrivningsavgifter” har fått universitetet i Grenoble att öka sina olika avgifter med 190 till 652 procent, skriver den franska vänstertidningen Information Ouvrière.
VSF Lund vill nu försöka avstyra en liknande utveckling i Sverige, innan det är för sent.
– Det är nu vi måste ta striden, framhåller Olof Holmgren. När alla utredningar gjorts och alla förslag presenterats är det oftast för sent.

Fokus:
I februari 2003 säger dåvarande utbildningsminister Thomas Östros i riksdagen: ”Jag har i flera debatter i den här kammaren varnat för att om man börjar införa avgifter för studenter som kommer från länder utanför EES-området så kommer detta att vara en murbräcka som till slut driver fram avgifter också för svenska studenter.”

I februari 2004 skriver Östros på DN debatt att han kan tänka sig att avgiftsbelägga utomeuropeiska studenter, utan att avgiftsfriheten i övrigt hotas.

I april 2004 har regeringen en extrainsatt ”tillväxtkongress”. Där beslutas att införa studieavgifter för utomeuropeiska studenter. Många ordinarie ledamöter infann sig inte och enligt VSF Lunds källor tyder mycket på att beslutet togs under kuppliknande former.

I september 2004 tillsätts Studieavgiftsutredningen, vars arbete ska vara klart den 30 januari 2006. Regeringens direktiv anger att utredaren ”skall föreslå en ordning som innebär att statliga universitet och högskolor skall ta ut avgifter av studenter från länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet”.

Lena Gunnarsson