Arbetsdomstolen har så ont om pengar att man skjuter upp alla “icke brådskande mål”. Fackföreningen Solidariska byggare menar att arbetslivskriminella nu kan pusta ut – medan staten kommer förlora mer pengar än man sparar.
Ett stenkast från Riddarhuset i Stockholm ligger Arbetsdomstolen, specialdomstolen som sedan 1929 prövat arbetsrättsliga mål. I mars vädjade den lilla rättsinstansen till regeringen om att få 6,6 miljoner kronor extra till hösten, då nuvarande anslag inte räckte till.
I stället får man nu bara 4,1 miljoner – och grundanslaget har i sig sänkts med två miljoner, utan någon mer motivering från regeringen än ”allmänna prioriteringar”. Samtidigt höjer Statens Fastighetsverk, myndigheten som förvaltar det pampiga Ryningska palatset som domstolen kallar sitt hem, hyran med 700 000 kr.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
– Den ekonomiska situationen för 2026 och framåt ser dyster ut, säger Arbetsdomstolens ordförande Lars Dirke (bilden) till Flamman.
– Det är därför vi gör en så drastisk åtgärd som att ställa in förhandlingar nu, för att vi redan nu ser att vi kommer få ta med oss ett underskott in i nästa år. Någonting måste bort.
Nu meddelar man att alla förhandlingar, som inte är särskilt brådskande, kommer att ställas in under hela november, december och januari.
Bland instansens flitigare klienter är SAC-syndikatet Solidariska byggare, vars stämningar mot arbetsgivare inom byggbranschen som utnyttjar migrantarbetare (och sällan dyker upp i rätten, vilket ofta resulterar i så kallade tredskodomar) uppskattas stå för en relativt stor del av domstolens 368 ärenden om året.
– Vi är de som lämnar in flest mål av alla till Arbetsdomstolen, så för oss har den stor betydelse. Oftast stämmer vi för förhandlingsvägran, där bolag inte ens kommit till förhandling, berättar Pelle Sunvisson, förhandlare på Solidariska byggare.
– Det är inte som att hela verksamheten faller med det här, men det är väldigt dåligt. Vi är beroende av att vi har en arbetsdomstol som fungerar.
Han säger att många av bolagen även används för arbetskriminella upplägg, bland annat till penningtvätt. I ett stort mål om penningtvätt nyligen var över trettio av de inblandade bolagen sådana som Solidariska byggare tidigare tagit till Arbetsdomstolen.
Jag har svårt att se att det handlar om något annat än att förskjuta makten ytterligare till arbetsköparnas fördel.
– Den skatt man förlorar på att bolagen kan fortsätta verka är antagligen mycket mer än de här futtiga miljonerna man sparar in. Det är en besparing att hålla den så aktiv som möjligt. Vill man på allvar komma till rätta med problemen borde man snarare fördubbla resurserna, så att det går snabbare.
Pelle Sunvisson säger att han inte kommer på något exempel där man stängt ned domstolar på liknande sätt.
– I USA har man en federal nedstängning, men till och med där har domstolarna fortsatt fungera. Folk får gärna rätta mig om jag har fel.
Han säger att Arbetsdomstolen är långt ifrån perfekt, men att det finns tydliga incitament för Tidöpartierna att motarbeta den. Nyligen föreslog tankesmedjorna Timbro och Oikos att domstolen skulle läggas ned permanent.
– Jag har svårt att se att det handlar om något annat än att förskjuta makten ytterligare till arbetsköparnas fördel.
– Om det blir permanent får vi hitta andra lösningar. Det är inte som att vi står och faller med arbetsdomstolen, men just nu är vi måna om att arbetsdomstolen ska fungera väl, för att den fungerar som en metod att utkräva rättigheter. Nu förlorar vi ett effektivt medel, och man gör skurkföretagen en tjänst.
Något som ökat parallellt med de sänkta anslagen är kostnaderna för domstolens helt nya it-system, som i sig kommer ha kostat fyra miljoner vid årsslutet, plus en ”hög anslutningskostnad”. Systemet ska tas i bruk om några veckor, och avtalet skrevs i somras – med Försäkringskassan, vars it-avdelning ”har i uppdrag av regeringen att erbjuda andra myndigheter samordnad och säker it‑drift”.
– Vi har haft ett ganska primitivt privat it-system som fungerat ganska knackigt i många år, och som är på väg att fasas ut. Det blir dyrare än det vi haft, men i praktiken är vi tvungna att byta, och inget tyder på att det skulle bli billigare eller bättre att upphandla något eget, berättar Lars Dirke.
– De stora kostnadsposterna för oss är ju inom staten, till Fastighetsverket och Försäkringskassan. Det som finns kvar är ju personalkostnader, och där kan vi inte göra oss av med mycket på kort sikt. Vi har också blivit tvungna att anställa en it-samordnare för att klara av den här förändringen.
Tidigare i höst var Flamman på plats utanför Ryningskas portar när Hamnarbetarförbundet krävde arbetsgivaren Göteborg Roro Terminals på 1,7 miljoner i skadestånd, efter att fackets vice ordförande Erik Helgeson sparkats och anklagats för att vara ett hot mot rikets säkerhet.
– Vi har inte fått någon information om att det här ska påverka oss, mer än att det ska komma en ”mellandom” innan jul, säger Erik Helgeson till Flamman.
Han har inte hört mycket mer om domstolens ekonomiska läge, och frågar:
– Är det något it-system som blivit mycket dyrare, eller?
Erik Helgesons mål är ett som ”enligt lag måste avgöras skyndsamt”, bekräftar Lars Dirke – en uppsägning som förklarats olaglig, samt utöver det ett ärende som kan avgöra lagligheten i fackliga stridsåtgärder. Därför bör hans process inte påverkas av budgetkrisen.
Ett aktuellt exempel på den sortens ”prejudikatbildande verksamhet” som däremot kommer att sina framöver är den dom som nyligen föll, som ger den som förbjudits att arbeta inom offentlig sektor under sin graviditet rätt till mer ersättning för förlorad inkomst än tidigare.
– En sådan förhandling skulle vi ha behövt ställa in i dag, säger ordförande Lars Dirke.
– Jag beklagar att det blir så här. Men vi har inte sett någon annan utväg.
Efter denna artikels publicering återkommer arbetsmarknadsminister Johan Britz med en skriftlig kommentar till Flamman:
”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt”, skriver han, och fortsätter:
”Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på cirka 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen.”
Flamman har sökt Finansdepartementet.
