Svenska Akademien avhåller sig från konsensus och vill inte likna ett parti. Till deras konserter kommer alla från gamla tanter till flumrastas. Ivan Olausson-Klatil, eller GeneralKnas, är en av nio medlemmar i reggae/hiphop-bandet Svenska Akademien. Han är också en av de tre som varit med sedan bandet bildades 1999. Efter att ha flyttat runt var och en på sitt håll, samlades de tre vännerna Carl-Martin Vicingsson, Simon Vikokel och Ivan Olausson-Klatil i Stockholm. Resultatet blev en EP, därefter kom skivan Med anledning av.
De nya medlemmarna, Leia Gärtner, Agnes Ohlsson, Kenneth Björklund, Lars Thörnblom, Johan Pettersson och Joseph Rowe är tidigare gästartister som nu blivit permanenta medlemmar i bandet. Tillsammans har de arbetat med nya skivan Tändstickor för mörk-rädda i nästan två år.
– På nya skivan har vi gått steget längre. Vi utnyttjar våra instrumentala färdigheter och skivan är liveinspelad.
Svenska Akademien skriver samhällskritiskt. De uppmanar till engagemang, framhåller orättvisor och kritiserar makteliten.
– Vi vill visa hur jävla fel samhällssystemet är, men också tydliggöra alternativen, säger Olausson-Klatil.
Trots gemensamt engagemang har Svenska Akademien valt att inte ha en särskild politisk profil.
– Det går inte. Då blir det parti av det hela, vilket innebär död åt all kreativitet. Det är klart att vi diskuterar, men det finns ingen konsensus. Det tycker jag är lyckligt.
Detta återspeglas i bandets texter, menar Olausson-Klatil. Samma låt kan vara motsägelsefull.
– Det blir lätt att man tar sina åsikter för varor, som saker man ska sälja. Är man för övertygad, lyssnar man inte på andra människor.
Genom att tillåta sig själv att vara motsägelsefull, tror han att man kan skapa spänningar i sitt tankeliv, som kan leda människan närmre sanningen. Själv har Olausson-Klatil kallat sig både för socialist, anarkist och religiös.
– Jag vill inte titulera mig. Vissa tankar är fruktbara till en viss gräns. Att sätta -ist efter något känner jag inget behov av.
Han vill kombinera anarkismen med andlighet och anser att i slutändan ska alla bli ett.
– Om allt är ett, är ägaren bara en. Då äger vi de facto ingenting, utan allt ägs tillsammans.
Olausson-Klatil hoppas att så många som möjligt ska kunna ta till sig Svenska Akademiens musik. Bandet försöker fånga upp en publik som även går utanför kretsen av ”redan invigda”.
– Det finns något omedelbart i musiken. Den är inte så svår. Det är lätt att tycka att det svänger.
Olausson-Klatil menar att Svenska Akademien i sina texter vågar ta steget att uttala vad de tycker, istället för att bara göra antydningar. Rakt på sak, helt enkelt.
– Till våra konserter kommer allt från gamla proggtanter till punkare, fjortiskickers och flumrastas. Det är väldigt roligt.
Ett genomgående tema på den nya skivan är kärlek. Ordet förekommer minst en gång i samtliga låtar, utom en. ”läser av historiens färdskrivare ser design av satans formgivare gör oss till giriga indrivare kärlekskrigare vill komma vidare” (ur låten Kärlekskrigare.)
– Kärleken är ett mäktigt vapen. Samtidigt är den en svaghet, vilket egentligen är dess största styrka. Det kan ses som en svaghet att inte hävda sig själv, att vägra sträva efter ära och stolthet. Men det är egentligen styrka och rikedom. Att visa att man är mänsklig.
Vem är kärlekskrigare och vad gör en sådan?
– En kärlekskrigare strävar efter att vara uppmärksam, ödmjuk och omtänksam. Kriget i tanken är på något sätt en apokalyptisk känsla. Eller som den klassiska socialistiska tanken om att klasskriget snart måste bryta ut.
Olausson-Klatil menar att gatan är en krigszon, där det pågår ett ständigt krig om människors medvetande, tid, boende… Ett sammelsurium av säljande röster.
– Antingen får man låtsas som att det inte finns, eller så får man själv bli en krigare. Vilja till kärlek och att revoltera när det inte är möjligt, ligger i människans natur.
”kärlek och revolt det som gör folk till folk jag lärde mig att se sär kärlek och revolt det som gör folk till folk” (ur låten Tändstickor för mörkrädda.)
– Kärlek och revolt är människans två grundläggande egenskaper. Viljan till kärlek, längtan efter förening och en tillvaron bortom särskiljdhet och egenheter. Revolten är en konsekvens av kärleken. Den reser sig mot det som tynger ner människans utvecklingsmöjligheter. Revoltimpulsen skulle man kunna se som kreativitet, men även som samarbete. Utan revolten, ingenting.
Just nu håller bandet på att spela in en video till sista låten på skivan, Psalm för mörkrädda. De är på väg ut på turné, och kommer bland annat att spela på Hultsfredsfestivalen i sommar. I jämförelse med förra skivan vill Olausson-Klatil beskriva texterna på Tändstickor för mörkrädda som mindre slagordsinspirerade. Längre resonemang, mer okuvlig. Den innehåller mer sång, och är lite allvarligare.
– Leia och Johan har bidragit till att texterna blivit mer personliga.
Musikaliskt låter det mer. Större glädje och mer kommunikation.
– Bättre. Om jag får lov att använda mig av ett sådant trist yttrande.
Ivan ”GeneralKnas” Olausson-Klatil hoppas att Svenska Akademien ska beröra och reta nerver som ligger bortom den vanliga tuggummipopen. Människor ska diskutera, dansa, släppa loss, demonstrera och ha sex till bandets musik.
– Jag hoppas att vi, genom vår musik, kan putta världen i en lite annan riktning.
