På Nobelmuseet i Stockholm visas en utställning, i vilken en intervju med Ingvar Bratt om hans roll i ”Boforsaffären” ingår. Den fick mig att tänka på Bertha von Suttners Ned med Vapen!
Baronessan von Suttner var författare och hedersordförande i Permanent International Peace Bureau med säte i Bern.
Hennes Die Waffen nieder! kom ut för 120 år sedan och blev en bästsäljare som översattes till ett flertal europeiska språk.
Av Nobels fredspris 108 mottagare är elva kvinnor och av dessa elva är Bertha von Suttner den första kvinnan som tilldelades priset (1905). Men framför allt är hon den som inspirerade Alfred, ägare till Bofors, att instifta ett pris till dem som främjar och arbetar för fred.
Vi vet att det inte endast handlar om vettlöshet och behovet att utöva makt över någon när nationer och människor anfaller varandra. Även vissa näringsidkares vinstintresse står på spel. Vilket torde betyda att vi lever i den värld vi gemensamt bygger och att våra gemensamma krafter, intellektuella som organisatoriska, kan stävja de vinstintressen som leder till att vapen byggs och används.
Om detta vittnade Bertha – på 1880-talet.
I Ned med vapen! beskriver baronessan von Suttner, en generallöjtnants dotter, hur huvudpersonen, den unga Martha Althaus, först delar sin omgivnings värderingar och entusiasm inför den dansk-tyska Holstein-konflikten men hur hon sakta och stillsamt börjar ställa sig frågor: ”Varför kunde inte de båda parterna gemensamt diskutera varandras skäl för att försöka komma till samförstånd, eller om detta inte lyckades, tillkalla en tredje makt som skiljedomare? Varför bara skrika på båda sidorna: ’Jag har rätt’? Skrika till och med mot bättre vetande, tills man skrikit sig hes, och sedan börjar slåss och överlämna avgörandet till våldet? Är inte detta barbariskt? Och om en tredje makt blandar sig i striden så sker det aldrig med rättslig prövning och dom utan med våld och vapenmakt. Och det kallar man ’utrikespolitik’! Råhet är vad det är – kälkborgarpolitik – internationellt barbari.”
Hundra år senare ställer sig Ingvar Bratt, civilingenjör anställd vid Bofors, liknande frågor, blir gradvis mer kritisk till svensk vapenexport, visar att svenska vapen gått till länder som svensk lag inte tillåter och bidrar med att en ny lag om företagshemligheter (SFS 1990:409), som skall skydda anställda som avslöjar en arbetsgivares brottsliga verksamhet, stiftas.
Vi kan påverka och förbättra vår samtid – ensamma och tillsammans – exemplen är många!