Författarinnan Sara Kadefors har skrivit en ny bok. Tyvärr har jag inget gott att säga om den. Den är på 345 sidor och jag vänder blad eftersom jag har fått uppdraget att recensera boken. Möjligtvis också för att jag i någon desperat undran hoppas att något intressant ska hända, på nästa sida, längre fram.

Borta Bäst handlar om en kvinna som är hemlös. Hon är en väldigt ovanlig hemlös kvinna. Från övre medelklassen utan några som helst missbruksproblem. Dessutom varken psykiskt sjuk eller ens störd. Däremot väldigt renlig och med högra krav på estetik och form. På något sätt lyckas hon nästla sig in i den undre världen där hon imponerar på alla med sin välskötthet och organisationsförmåga. Besöket hos de andra, som inte visar sig vara så annorlunda än andra människor, beror på att kvinnan har svikit sin dotter. Berättelsen till trots finns det varken sorg eller briljans i historien utan bara ord.

Enligt förlagets baksidestext ”ställer Sara Kadefors med humor och stort allvar frågor om valen man gör i livet. Vem bestämmer hur man ska leva? Och är det ena mer rätt än det andra?”
Men jag hittar ingen humor i boken. Och allvarlig må den vara men den levererar så mycket präktiga svar om alla människors lika värde, vad som kan hända om man vågar ifrågasätta sina fördomar och hur vi bakom klass och olikheter bara är människor att det i längden bli olidligt tråkigt.
Varför Kadefors har skrivit boken eller vad hon vill säga med den är för mig obegripligt.