När beskedet att Fidel Castro avlidit vid 90 års ålder kablades ut över världen i lördags tog det inte lång tid innan sorgearbetet och firandet började. I Miami där huvuddelen av den kubanska diasporan bor firade hundratals på gatorna i Little Havana. USA:s president Barack Obama sade i ett uttalande: ”Vi vet att detta ögonblick fyller kubaner – i Kuba och i USA – med starka känslor som får dem att minnas alla de sätt på vilka Fidel Castro förändrade individuella liv, familjers och den kubanska nationens. Historien kommer att registrera och döma den enorma påverkan som denna unika figur har haft på folket och världen omkring honom”.
Obama försäkrade även att Kuba har en partner i USA, en referens till de nyligen upptinade relationerna mellan de två länderna. Han fick dock skarp kritik från republikanska politiker som Marco Rubio och Jeb Bush för att inte ha nämnt de politiska dissidenter som fängslats och avrättats under Castros regim.
Den tillträdande presidenten Donald Trump kallade på twitter Castro för en ”brutal diktator som förtryckte sitt eget folk” och som ”lämnade ett arv av arkebuseringar, obeskrivligt lidande, stöld  och brist på grundläggande rättigheter” efter sig.
Den förre talmannen i Representanthuset och Donald Trumps medarbetare Newt Gingrich sade att ”under inga omständigheter” kommer varken president Obama, vice-president Joe Biden eller utrikesminister John Kerry att närvara under begravningen av Fidel Castro.

Sorg i Latinamerika

Sovjetunionens sista ledare Michael Gorbatjov sade att Castro skulle bli ihågkommen som en ”framstående politiker” som ”lämnat ett djupt spår i mänsklighetens historia” och hyllade hans förmåga att säkra sitt lands självständighet under trycket av den amerikanska blockaden. President Vladimir Putin beskrev Castro som en ”symbol för en era” och ”en uppriktig och pålitlig vän till Ryssland” och meddelade att Ryssland kommer att skicka en högt uppsatt delegation till begravningen.
Kinas ledare Xi Jinping sade att det kinesiska folket har ”förlorat en nära kamrat och en uppriktig vän” och hyllade Castros bidrag till utvecklingen av kommunismen i både Kuba och i andra delar av världen. Indiens premiärminister Narendra Modi sade att ”Indien sörjer förlusten av en stor vän”.
I Latinamerika, där Kuba har inspirerat till den ”rosa vågen” och där flera regeringar fortfarande är allierade med Kuba, var tongångarna både mer ideologiska och känslomässiga. Venezuelas president Nicolas Maduro sade: ”Vi kommer att fortsätta vinna och fortsätta strida. Fidel Castro är ett exempel på striden för hela världens folk. Vi kommer att bära vidare hans arv.” Enligt Bolivias president Evo Morales har Castro lämnat en strid för integrationen av världens folk i arv: ”Kommendantens död gör väldigt ont.” Ecuadors president Rafael Correa sade att en stor man har dött: ”Länge leve Kuba! Länge leve Latinamerika!” El Salvadors regering uttryckte i ett uttalande ”evig tacksamhet” till Castro och det kubanska folket för hjälpen under ”de svåra tiderna” (inbördeskriget mot den USA-stödda regeringens dödspatruller).

Tacksamhet i Afrika

Även i Afrika, där flera länder fick direkt stöd av Kuba under frigörelsen från såväl kolonialismen som USA-stödda rasistiska regimer, präglades reaktionerna av tacksamhet. Nelson Mandela-stiftelsen skickade sina kondoleanser till det kubanska folket och Sydafrikas president Jacob Zuma tackade Castro för stödet under kampen mot Apartheidregimen och sade att ”han inspirerade det kubanska folket att ansluta sig till oss i vår kamp.”
Namibias president Hage Geingob sade att Castros död innebar ”slutet på en era” men att ”hans revolutionära arv kommer att leva kvar i Namibia för alltid.” Kuba bidrog med 350 000 soldater i Namibias och Angolas frigörelsekrig från de forna kolonialmakterna och mot Sydafrika mellan 1960- och 80-talen. Omkring 2 000 kubaner stupade under striderna.
I Europa var tongångarna mer blandade. Frankrikes president François Hollande sade att ”Castro inkarnerade den kubanska revolutionen, både i dess hopp och i dess senare besvikelse. Frankrike, som fördömde brott mot mänskliga rättigheter i Kuba har också motsatt sig den amerikanska blockaden.” Han välkomnade därpå de återupptagna kontakterna mellan Kuba och USA. Den brittiske Labourledaren Jeremy Corbyn lyfte fram kvaliteten på Kubas sjukvård och utbildningsväsende och sade att ”historien kommer visa att Fidel var någon som stod för något väldigt, väldigt annorlunda i Karibien”.
Störst uppmärksamhet väckte dock Kanadas premiärminister Justin Trudeau som mindes sin egen fars relation till Castro och var förvånansvärt positiv i sitt uttalande: ”Trots att han var en kontroversiell figur erkänner både Castros anhängare och kritiker hans enastående hängivenhet och kärlek till det kubanska folket som hade en djup och långlivad tillgivenhet till El Comandante”.