spännande sociala forum som hållits i Porto Alegre och Mumbai arrangeras nu regionala forum, i höstas i Paris och nu i Boston.
Umass – University of Massachussetts – hade lockat runt 5 000 personer till nära nog 600 olika seminarier och workshops med bland andra Walden Bello, Zia Mian, Pakistan och Phyllis Bennis,USA.
Programmet var digert och spände över kampen mot avregleringar, nedskärningar ja, allt som följer i Gats spår, till exempel kampen mot begränsningar av arbetsrättsliga och mänskliga rättigheter, den ökande rättslösheten i USA, kriget mot de fattiga där man menade att polisen gör mer skada än själva drogerna, krav på en tribunal mot den ohälsosamma hälsovården.
De progressiva krafterna i USA har många problem att ta itu med. Där lever 12 procent befolkningen i fattigdom, 3,5 miljoner människor är hemlösa varav 40 procent är familjer med barn, 82 miljoner människor har ingen sjukförsäkring, och kostnaderna för USAs krig och ockupation av Irak har fram till maj i år 152,6 miljarder dollar. Kostnaderna för ockupationen av Irak uppgår till fyra miljarder per månad och kostnaderna för ockupationen av Afghanistan kostar 1 miljard per månad.
USA:s ockupation av Irak, Afghanistan och Israels ockupation av Palestina var ett allt överskuggande teman på hela universitetsområdet.
”Världen säger nej till krig” var en av de sammankomster jag minns bäst. Det hela inleddes med ett vittnesbörd av en sergeant i USAs marinstyrkor. Han var en 35-årig, reslig, blond, vältränad man som tjänat marinkårstrupperna i 14 år. Han berättade om bakgrunden till varför han begärt beslutat att begära avsked från det militära.
– Ni måste få veta vad vi gör i Irak. Vi dödar oskyldiga civila som inte gjort oss någonting. I början av kriget när vi gick in i Bagdad hade vi spritt ut tusentals flygblad där vi uppmanade befolkningen att gå till sitt arbete som vanligt, att bara hålla upp händerna ovanför huvudet så skulle inget ont hända dem. Vad gjorde vi? Vi sköt ihjäl dem, ”Lit them up”. En fredlig demonstration närmade sig och vi fick order att skjuta på dem för de påstods vara beväpnade. Vi dödade väl ett trettiotal civila. När jag kastade liken i diket förstod jag att de var obeväpnade. Jag gick till min överordnade och sa: ”Jag tycker att vi gör fel här.Vi begår folkmord här. Vi dödar civila”. Jag sattes i husarrest. Jag har valt att lämna det militära. Allt är presidentens fel. Han sa att de hade massförstörelsevapen. Han ljög.
Det förestående presidentvalet och demokraternas konvent påverkade även innehållet. Föreläsningar och workshops avslutades med uppmaningen att rösta bort Bush men att inte inbilla sig att jobbet med detta vore gjort.
– John Kerry och hans vice president John Edwards är båda imperialister. Båda stöder USAs krig i Irak och föreslår en utvidgad plan för ockupationen … Kerry kan tänka sig att arbeta genom FN men att förbigå FN om det är nödvändigt. Kerry will fortsatt upprätthålla och gärna utvidga USAs imperium. Kerry har redan uttalat att han ämnar fortsätta blockaden mot Kuba och har kritiserat Bush från höger när det gäller han politik mot Nordkorea och Iran, sade en av föreläsarna.
– Jag röstar på Kerry. Men så snart han har vunnit kommer jag börja kritisera honom, sa en kvinna som satt bredvid mig.
