I helgen publicerade Dagens Nyheter ett reportage där sverigedemokraten och talmannen Björn Söder delgav sin syn på bland andra samer och judar, som icke-svenska. Några saker är på sin plats att konstatera: Uttalandena är vidriga. Men de följer SD-logiken att skapa och underblåsa redan befintliga rasistiska stämningar mot minoritetsgrupper. Samehataren – och det finns tyvärr en hel del sådana i norra Sverige –  som råkar bo i en by utan en enda invandrare kan lockas till SD. Likaså konspirationsteoretikern som får höra att judisk identitet inte går att kombinera med att vara svensk. 

Det är också i linje med ett annat Björn Söder-citat som framgår i DN-artikeln: ”det finns bara en klass – folket”. Ju mer människor funderar över om deras granne som ibland bär kolt, eller deras arbetskamrat som firar chanukka, verkligen är svenskar, desto mindre hamnar fokus på vilka som nyligen sabbade a-kassan och sjukförsäkringen. Att de allra flesta samer, romer, tornedalsfinnar, finnar, judar och svenskar har mer gemensamma intressen med varandra, eller för den delen även med kurder, polacker och syrianer, än med Björn Söder är inget SD nämner.

Jan Guillou skrev någon gång att om man väljer att debattera mot rasister så har man en skyldighet att vinna. Det är värt att ta i beaktande. Alla aktioner och markeringar mot SD har inte varit lika lyckade. Inte heller de från vänster. En del har i bästa fall varit slag i luften, i värsta fall skjutit över bollen till SD:s planhalva. Men när Rossana Dinamarca i måndags gick upp i riksdagens talarstol och konstaterade det som många av oss känner: ”Du är inte min talman”, var det viktigt, vältajmat och ett konstaterande av det självklara. Vi kan inte ha en talman som inte representerar alla medborgare. Avgå Söder!