– Den 31 augusti konsoliderade kongressen den juridiska- och mediala statskuppen mot Dilma Rousseff. Borgarklassen avslutade den första etappen av konspirationen, som inleddes i oktober 2014, för att slutligen kröna den med en ny regering som är beredd att lägga över alla bördor för den ekonomiska krisen på arbetarklassens axlar.
Det säger João Pedro Stedile, ekonom och ledamot av ledningen för den mäktiga lantarbetarrörelsen MST, i en kommentar i magasinet Resumen Latinoamericano.
MST och hela den samlade folkliga och sociala rörelsen i Brasilien har, efter att statskuppen blev formell verklighet den 31 augusti, uppmanat det brasilianska folket att gå ut på gatorna för att göra motstånd mot vad de anser vara en av de mest korrumperade kongresserna sedan militärkuppen 1964. Stedile varnar för en utveckling liknande den i grannlandet Argentina under den nyvalda högerregeringen Mauricio Macri.
– Nu har stegen tagits för att påskynda genomförandet av nyliberala åtgärder som endast gynnar finans- och storkapitalet, beslut som ökar exploateringen av arbetare, som reducerar lönerna, ökar arbetslösheten och tillämpar ett privatiserings- och skatteregleringsprogram som till och med får IMF:s representanter att rodna, säger han.

Arbetsrätten raseras

Hans farhågor besannades förra veckan då Temer presenterade en ny arbetsmarknadslag samt en ”Tillväxtplan” (Plan Crecer) som i princip raserar arbetsmarknadslagstiftningen och arbetsrätten. De bägge förslagen innebär i praktiken en total utförsäljning av statliga företag och allmän verksamhet. Arbetsdagen ska i vissa fall ökas till 12 timmar per dag. Arbetsgivarna ges också rätt att införa timanställningar. Enligt erfarenheterna från andra latinamerikanska länder är detta ett sätt att låta arbetsgivaren helt enkelt halvera den heltidsanställdes arbetsdag vilket vanligtvis får katastrofala ekonomiska följder, till exempel för ensamstående mödrar. Den halvtidsanställde blir även av med sina sociala rättigheter och pensionspoäng.
Lagen stimulerar arbetsgivarna att inta en antifacklig attityd genom att underlätta för ”individuella regleringar av löner och avtal”. I klartext betyder det att individuella förhandlingar, mellan arbetsgivare och den anställde, gynnas på bekostnad av kollektivavtalsförhandlingar.
För facket i Brasilien, som är relativt starkt jämfört med övriga Latinamerika, är dessa förslag en direkt provokation och ett slag mot dess själva existens.

Flygplatser, järnvägar, gruvor och olja säljs ut

För att minska statens utgifter, vilket är argumentet, föreslår regeringen Temer att ekonomiska strategiska samhällsområden såsom energi, transport och infrastruktur ska säljas, privatiseras eller ingå i koncessioner till det privata kapitalet. Bland dem finns fyra flygplatser, motorvägar, järnvägar samt områden för exploatering av gas och olja. Sex statliga elföretag ska säljas ut medan fem vattenkraftverk ska erbjudas som koncession.
På gruvområdet är fyra gruvor i blickpunkten. Det handlar om naturresurser som fosfat, koppar, bly, zink och kol som blir tillgängliga för det internationella gruvkapitalets uppköpare.
Efter kongressens avsättande av Dilma Rousseff, som valdes av en majoritet av brasilianarna 2014, kastar den nya regering alltså nu även hennes politiska program över bord.
Rousseffs vänsterprogram ersätts av ett politiskt program som inte har fått demokratiskt stöd i något val och som har sina rötter hos den politiska högern och hos arbetsgivarföreningens toppar.
Nationell protestdag den 22 september

Nästan varje dag genomförs stora demonstrationer mot den nya regeringen där massorna skanderar ”Fora Temer!”, ”Bort med Temer!” Den 22 september har de sex landsorganisationerna uppmanat till en nationell protestdag för att demonstrera mot regeringens politik.
– Vi behöver stanna Brasilien och genomföra en demonstration som visar att folket sätter en gräns för denna illegitima kuppregim, säger Stedile.
Han säger att protestdagen kan tjäna som en generalrepetition inför en generalstrejk mot kuppregeringen.