Demonstrationsrörelsen i Frankrike som går under namnet ”gula västarna” drog i helgen in i Paris. Över 106 000 människor deltog i manifestationer över hela Frankrike under lördagen, ungefär hälften så många som föregående vecka. I Paris vandaliserades skyltfönster och däck sattes i brand längs paradgatan Champs Élysées. Polisen avfyrade över 5 000 tårgaspatroner, ett franskt rekord, och grep 103 personer. Samma dag marscherade över 8 000 människor i Paris mot sexuellt våld mot kvinnor och på flera håll i landet sammanstrålade grupperna i gemensamma demonstrationer.

Protesterna som från början riktade sig mot president Emmanuel Macrons planerade skattehöjning på diesel och bensin som ett led i regeringens klimatstrategi, har snabbt kommit att innefatta fler krav. Den politiskt oberoende och ledarlösa rörelsen vänder sig nu mot fattigdom, åtstramning och ekonomisk ojämlikhet i största allmänhet. Rörelsen startade för två veckor sedan som ett upprop på facebook och andra sociala medier där deltagarna koordinerar sina aktioner. Bland annat blockerar de vägar och bensinstationer i syfte att hindra tankbilar att fylla på bensindepåerna.

De gula västarna anses i dag vara den största sociala proteströrelsen i Frankrike på årtionden. Men trots att aktivisterna främst protesterar mot ekonomiska orättvisor har rörelsen även dragit till sig andra element vars mål inte endast är att blockera tankbilar.

Högerextrema element
I en särskilt spridd facebook-video syns hur en grupp ”gula västar” i den nordfranska regionen Picardie stoppar en lastbil på en motorväg. Aktivisterna genomsöker bilen och upptäcker att en grupp illegala migranter gömmer sig i lasten. De rapporterar genast detta till polisen och firar sedan sin framgångsrika ”blockering” på sociala medier.

Denna typ av aktioner har inte oväntat fått stöd av Rassemblement Nationals ledare Marine Le Pen, medan det har gjort att flera vänsterpartier har valt att hålla en viss distans till rörelsen. Den övervägande delen av de som identifierar sig med de gula västarna på sociala medier har dock fördömt den sortens aktioner. Trots att de kallar sig oberoende framhåller många sina vänstersympatier.

Emmanuel Macrons regering har från början visat sig mottaglig för de gula västarnas krav. Det beror främst på att rörelsen inte ses som ett särintresse som ställer krav för en viss grupp utan snarare ger uttryck för helt vanliga människors frustration, inklusive den medelklass som presidentens eget parti En Marche vill appellera till. Macron har dock byggt sin politiska persona på löftet att inte ge efter för proteströrelser, varför han också lovat att inte dra tillbaka den planerade skattehöjningen. I tisdags, efter denna tidnings pressläggning, höll han dock ett tal i vilket han väntades presentera politiska eftergifter till protesterna.

Under tiden har protesterna spritt sig över gränsen till både Belgien och Italien där liknande blockader och demonstrationer har ägt rum den senaste veckan. I Belgien riktar sig protesterna mot regeringens åtstramningspolitik som har lett till att 20 procent av befolkningen lever i riskzonen för fattigdom. I Italien vänder sig rörelsen främst mot EU vars ekonomiska ramverk har lett till låg tillväxt och en arbetslöshet kring tio procent.