I Dagens Nyheter den 16 augusti kunde man på första sidan läsa rubriken ”Förenings-Sverige tynar bort”. Röda korset, scouterna, de politiska partierna, fackföreningar, hembygdsföreningar, hyresgästorganisationer med flera förlorar medlemmar i stor omfattning. Verksamheter som exempelvis kooperativa dagis läggs ned i snabb takt.
Just det som de borgerliga på 1980-talet så intensivt propagerade för och som man påstod skulle blomstra så intensivt håller på att försvinna – det vill säga allt det där som kallades ”det civila samhället”. Människor skulle organisera allt själva utan att behöva ingå i den där obehagliga offentliga sektorn. Blev man av med myndigheters inblandning skulle friheten med stort F infinna sig. Det civila samhället skola göra eder fria, var budskapet.
Men var det verkligen Röda korset, scouterna, hembygdsföreningarna, dagiskooperativen de borgerliga menade med det civila samhället? Nix – det var det inte alls. Det var inte människors demokratiska självorganisering man värnade om. Det man menade var den privata företagsamheten. Vad man ville ha var ett samhälle där alla var företagare, för företagare var gudbevars också att räkna som ”civila”.
Och den tanken var inte ny från borgerlighetens sida. Alla kan bli företagare och har man inte någon särskild affärsidé så kan man ju alltid bli företagare i arbetskraft och sälja sin arbetskraft till någon som efterfrågar den. Alla är alltså företagare. Och är man företagare då ska man ju konkurrera med andra företagare och inte bilda någon sorts monopol och karteller, det vill säga fackföreningar. (I USA bekämpade storföretagen i början av 1900-talet fackföreningarna med hänvisning till trustlagstiftningen.)
Och någon demokrati behöver man förresten inte heller om alla är företagare. Det blir bara byråkrati och osmidiga lösningar med i demokratisk ordning tillkomna och tillsatta myndigheter. Demokrati är osmidigt eller varför inte säga som det är: Demokratin är bara till besvär. Marknaden sköter allting mycket bättre.
Och nu sitter vi där med sjunkande medlemssiffror inom föreningslivet, inom det som utgör det verkliga civila samhället: Termen ”det civila samhället” är numera praktiskt taget helt bortglömd. Nu talar man istället om Föreningssveriges borttynande. Men det som försvinner är en rad demokratiska organisationer och verksamheter. Det är den svenska demokratins aktiva bas som tynar bort.
Hans Arvidsson
