En man i 20-årsåldern går in i en skola i Trollhättan klädd i naziinspirerad uniform och beväpnad med svärd. Han väljer medvetet ut mörkhyade personer som offer och mördar en 15-årig pojke och en ung elevassistent som försöker undsätta barnen.
Terrorattentatet i Trollhättan är ett av de värsta i Sveriges moderna historia. Men inte det enda. Under de senaste månaderna har det skett cirka 15 misstänkta attacker mot flyktingboenden. För några dagar sedan utsattes ett tänkt flyktingboende i Upplands Väsby för skadegörelse och försök till mordbrand. I augusti satte någon upp ett brinnande kors vid ett flyktingboende i Malung, bara för att ta två exempel.
Forskaren Jennie K Larsson tror att den allmänna debatten om flyktingar har haft inverkan på gärningsmännen bakom dåden.
– Expo har till exempel kartlagt hur SD har lagt ut adresser till flyktingboenden. Det finns en retorik som appellerar till de här människorna. Många ensamvargar ser att de är del av en rörelse. Det här är inte enskilda händelser, det är terrorism som piskas upp.

Räddare i dag

Hon ser flera paralleller till 90-talet då lasermannen härjade och flera flyktingförläggningar brändes ned. Men samtidigt tycker hon också att det finns en större rädsla i dag för att uttrycka antirasistiska åsikter. Rasismen har normaliserats mer. Jennie K Larsson berättar om när hon var med och startade upp Expo 1995. Deras tryckeri blev hotat av nazister och vågade inte trycka tidningen. Då gick Aftonbladet och Expressen ihop och tryckte Expo som bilaga i båda tidningarna. Dagens Nyheter tryckte en del av deras artiklar och Svenskan ställde också upp.
– De fyra största tidningarna stod upp och sa ”vi kan inte låta det fria ordet tystas”. Det undrar jag om det skulle hända i dag. Att hela Mediesverige stod upp för en liten tidning som då gjordes på fritiden av en handfull journalister.
Hur ska övriga samhället agera?
– Jag tror väldigt mycket på lokal organisering, som till exempel Tillsammansskapet. Vi måste hitta platser för människor att mötas i det lilla. Men vi måste också prata om det andra. Det är inte en strömning som finns i samhället, det är många. De här 20 procenten är inte huggna i sten och de har inte majoritet. De kan inte sätta agendan.

Unga radikaliserades

Berit Wigerfelt, som ingår i den grupp vid Malmö högskola som forskat om hatbrott i Skåne i flera år, efterlyser mer kunskap kring hatbrott och de miljöer på exempelvis nätet där extremister rör sig. Hon poängterar att de flesta hatbrott ser helt annorlunda ut än det i Trollhättan.
– Det vanligaste hatbrottet sker i vardagliga situationer, som på skolor eller arbetsplatser.
Påverkar samhällsklimatet hatbrott?
– Ja, det är klart att det gör. När det finns främlingsfientliga partier som för fram de här budskapen är det självklart att det slår rot och kanske framför allt hos unga människor.
Berit Wigerfelt studerade under början av 90-talet Klippanmordet, där en ung kille med afrikansk bakgrund mördades av rasister i samhället Klippan.   
– Vi intervjuade bland annat avhoppade nazister och fann ganska tydliga kopplingar mellan vad man sade hemma vid köksbordet och hur unga radikaliserades och tog det till
det yttersta, som genom det här mordet.

SD-reaktioner på nätet

Expo har kartlagt en rad SD-vänliga grupper på sociala medier. Bilden som träder fram är jubel och uppmaningar till fler bränder när attentat mot flyktingboenden debatteras. I till exempel gruppen ”Blåsipporna” som enligt Expo tidvis används av SD:s kommunikationsavdelning för att nå ut, skriver till exempel en person ”Bränn, bränn, bränn”. En annan delar en låt som handlar om att man ska låta byggnaden brännas ned.

Avfärdar kritik

Sverigedemokraterna i Lund har under en tid lagt ut adresser till tänkta flyktingboenden i Skåne. Det har mötts av kritik från flera håll.
– De går nazisters och främlingsfientligas ärenden när det gäller att försöka göra det extremt publikt vart det föreslås flyktingboenden. Det är oerhört dåligt omdöme och det visar bara att deras öppningar mot extrema rörelser är tydliga, säger Björn Abelson (S) till Sydsvenskan.
Ted Eketroth, ordförande i SD Lund, avfärdar kritiken i samma tidning med att det är offentliga uppgifter som vem som helst kan få fram och att SD tar avstånd från all våldsverkan.
”Politiker, liksom andra aktörer i det offentliga samtalet, har ett ansvar för att det som sägs är sakligt och nyanserat”, är det svar som Flamman får via mejl av SD:s pressavdelning på frågorna om de utlagda adresserna och politikers ansvar för hatretorik.