Det finns en märklig medielogik när det kommer till krig. Trots att Syrenkriget pågått i snart sex års tid och trots att det inifrån landet rapporteras om kemiska stridsmedel, bombningar av sjukhus och andra uttalade civila mål, så hamnar krigets fruktansvärda bilder i vårt nyhetsflöde med mycket ojämna mellanrum. Det är först när syriska barn spolas upp på stränder, flyktingbåtar sjunker eller nu när nästintill hela Aleppo är sönderbombat, som tidningarna skriver i någon större omfattning. Det rullar på, rapporteringen är godtycklig och klickbar och krigsbrottens konsekvenser och orsaker följs inte upp.

Sjukhus som bombas och civila som utgör måltavlor. Det är inte ett nytt sätt att föra krig på, men det är ett fruktansvärt sätt. För ett år sedan var det USA som bombade sjukhus i Kunduz, Afghanistan, nu är det Al-Assads regeringsstyrkor och Ryssland som pekas ut som ansvariga för bombningarna mot sjukhus i Aleppo. Bilder på barn som grävs upp ur rasmassor slutar inte rulla innanför ögonlocken på alla som själva har barn, på alla som någon gång kanske kommer att få barn eller bara är vanliga empatiska varelser. Samtidigt sitter kostymmän och kvinnor med invecklade relationer till varandra präglade av ekonomiska, imperialistiska och geopolitiska maktförhållanden vid runda ekbord och fredssamtalar. Samtal som hittills lett till rekordkorta vapenvilor, som när de upphört leder oss tillbaka till ruta ett: Krig.

Det rullar på, rapporteringen är godtycklig och klickbar och krigsbrottens konsekvenser och orsaker följs inte upp

Så vad kan ett litet land i norr egentligen göra för Syrien?
1. Vi kan sluta exportera vapen till krigförande länder. Vi vet att svenska vapen finns i Syrien och att Sverige sålde vapen till Saudiarabien och USA för omkring 5 miljarder kronor till respektive land mellan 2010–2014. Dessutom stödjer Sverige den USA-ledda insatsen mot IS. Vapenstöd till den insatsen skulle enligt Svenska Freds strida mot flera kriterier i det svenska regelverket för krigsmaterielexport.
2. Vi kan och vi skulle ha råd att ta emot betydligt fler syriska flyktingar i Sverige, om vi en gång för alla tog tag i de verkligt välfärdshotande flyktingarna: de som flyr skatt. Samtidigt som människor – såväl stridande som civila – dör i Aleppo, så rapporterar Dagens Nyheter (30/9, 2016) att det finns asylboenden som står tomma och kostar hundratals miljoner här hemma i Sverige. Det finns naturligtvis plats för människor som flyr krigsmakter som för längesedan slutat följa krigets regler om att freda civila mål, människor och medel.
Andrummet för svenska politiker måste upphöra, nu är det dags för de syriska flyktingarna att andas.