Högerns planer för den svenska skolan har mött omfattande kritik på många håll i landet. I somras bildade skolungdomar i Stockholm nätverket ”Skolan är vår” för att få sina röster hörda.
Initiativet till nätverket kom från Grön ungdom Stockholm men andra organisationer såsom Ung vänster Storstockholm och Syndikalistiska ungdomsförbundet har anslutit sig till samarbetet. Jesper Hessius, som själv går på Tensta gymnasium i en av Stockholms norra förorter, är talesperson för nätverket.
– Det är eleverna på skolorna som vi i första hand vill ha med oss i det här arbetet, säger Jesper Hessius till Flamman. Men vi ska även bjuda in fler organisationer till nätverket så att vi blir så många som möjligt.
Betyg står i vägen
Flera viktiga politiska frågor har lyfts inom samarbetet, ett av dem är motståndet mot betyg i lägre åldrar. Regeringen håller på att ta fram en utredning i frågan och som det ser ut nu kommer förslaget bli att införa betyg från och med årskurs sex.
– Betyg står i vägen för barns utveckling, säger Jesper Hessius. Det är inte kul att få en stämpel som dålig eller ”IG-barn” redan från början.
En annan fråga är att försvara och bygga ut den elevdemokrati som växt fram i många skolor de senaste åren. Genom den nya regeringens ambitioner om mer disciplin och stramare tyglar i skolan, samtidigt som lärare ges utökade befogenheter, inskränks elevers inflytande. Förslaget om ordningsbetyg kan tysta ner politiskt aktiva personer eller elever som har synpunkter och kritik mot undervisningen.
Farhågan om minskat elevinflytande bekräftas även av Sveriges elevråd, SVEA. Organisationens ordförande, Josephine Bladh, säger att det största som hänt under året är att högern stoppat det försök som startade 1994 med lokala styrelser på en del skolor. I de lokala styrelserna har eleverna haft majoritet och därigenom kunnat vara med i alla viktiga beslut som rör skolan.
– Jan Björklund är inte ett fan av elevdemokrati och pratar snäsigt om elevinflytande, säger Josephine Bladh till Flamman. Jag hade gärna sett att försöket med lokala styrelser hade utökats till flera skolor, men istället gjorde man tvärtom och tog bort det helt och hållet.
Stor makt till rektorn
De lokala styrelserna har ersatts med det gamla systemet där eleverna möter skolledningen genom så kallade skolkonferenser. På dessa konferenser har rektorn stor makt över vilka frågor som lyfts och vilken information som presenteras. Rektorn kan även välja att inte lyssna på eleverna eftersom de endast är rådgivande och saknar formell makt.
Indraget SL-kort
Elevers lika möjlighet att ta sig till skolan är en annan fråga som nätverket ”Skolan är vår” driver. I Stockholm införde vänstermajoriteten förra mandatperioden gratis SL-kort till alla gymnasieungdomar. Den nuvarande borgerliga majoriteten har ändrat detta så att från och med skolstarten i höst ska endast elever som bor längre bort än sex kilometer fågelvägen få gratis åkkort. Detta slår givetvis mot alla de som bor inom det avståndet men ändå måste använda kollektivtrafiken för att ta sig till skolan.
– Jag tror inte att folk inser att när de kommer till skolan har deras SL-kort plötsligt blivit indraget, säger Jesper Hessius.
Nätverket har för närvarande två huvudprojekt på gång, dels en demonstration mot högerns skolpolitik den 8 september och dels en skolstrejk den 28 september. Efter det kommer nätverkets arbete att diskuteras, men förhoppningen är att samarbetet blir bestående.
