Han är inte bara förhandlare, utan även sekreterare/informatör för fackklubben på DNEX-tryckeriet, dessutom är Eddie redaktör för Humlan. Tidningen är en nagel i ögat för Bonnierledningen. Faktiskt handlar det om hur man handskas med yttrandefriheten i den stora tidningskoncernen.

Eddie Morén var kallad till överläggning om ett hårdmanglat sparpaket tillsammans med ordföranden för fackklubben Claes Hallin. Motpartens delegation leddes av vd:n Peter Israelsson. Han inledde med att säga: ”Vi tar det här först”, och så överlämnade han ett papper över förhandlingsbordet.
På lappen stod det att Eddie var sparkad ut ur företaget.

Det här kom som en chock för de bägge fackliga förtroendemännen. Motiveringen för avsked var ”illojalitet” och ”anstiftan”. Motparten nekade att tala om vad Eddie hade anklagats för, men de sa att de hade vittnen – som de aldrig skulle röja.
Eddies kommentar till anklagelsen för illojalitet är: ”Den enda illojalitet jag kan tänka mig är att jag i förhandlingarna ibland har haft en annan uppfattning än min motpart, vilket tillhör spelets regler eftersom jag är deras motpart.”

Eddie har jobbat 34 år i företaget prickfritt, och som facklig förtroendeman 19 år utan anmärkning. Det skrämmande är dock att även om Eddie vinner i arbetsdomstol kan arbetsgivaren skamligt nog köpa sig fria från återanställning. Den ordningen är vi ensamma om i hela Europa.
Anmärkningsvärt är att koncernchefen Bengt Braun dök upp på DNEX-Tryckeriet i april och inför tryckarna sa att ”här finns det cancersvulster”. Eddie protesterade mot uttrycket, vilket föranledde ett enskilt samtal mellan Bengt Braun och Eddie Morén.

Åren fram till och med år 2002 var DNEX-Tryckeriet ett företag som gick med vinst.
Tidningarna DN och Expressen har haft stora förlustsiffror. Bonnierkoncernen beslutade inför 2003 att båda tidningarna bara ska betala för produktion i två pressar trots att DN och Expressen fortsätter att produceras i tre pressar. Detta resulterar i ett intäktsbortfall på 80 miljoner kronor för DNEX-Tryckeriet.
Det är i det här perspektivet som chefredaktören för DN Jan Wifstrands anklagelser på DN:s förstasida om sabotage, maskningsaktioner och hot om utläggning av tryckningen på andra tidningar måste ses. Vilka andra tidningstryckerier vill permanent ställa upp och trycka för två tredjedelar av tryckkostnaderna?
Bonnier äger DN, Expressen, Bonniers Dagstidningar, Bold Printing Group och DNEX-Tryckeriet. Koncernchefen Bengt Braun drar i trådarna. Vd:n för DNEX Peter Israelsson och DN:s Jan Wifstrand sprattlar och spelar med i spelet.
DN publicerade för några år sedan en artikelserie om tystnaden på arbetsplatserna. Serien skildrade hur ledningarna på olika företag kväste de anställde och tvingade dom till tystnad.
Det var en bra serie, som föranledde Eddie Morén att skriva en artikel i Humlan nr 3 år 1999 med rubriken ”På vår egen bakgård”. Han ställde frågan: Hur står det till på vår egen arbetsplats?
Eddie berättade i artikeln om hur många hade kommit till honom och berättat saker som de egentligen ville ha publicerade. Men de vågade inte själva framträda. De som höjer sin röst och säger sin mening anses som illojala bråkstakar. De var rädda för repressalier. ”Jag är inte värd namnet Humlanredaktör om jag inte tar upp problemet och visar på exempel”, skrev Eddie.

Min bok Manasses dansskola, Från stormarnas hus till kärnhuset DN som utkom år 2001 slutar med följande interiör:

“
I Tryckfrihetens och yttrandefrihetens högborg har ledningen försökt tysta grafikernas personaltidning Humlan ”av och för personalen”.
Dagen innan påskhelgen fann Humlans redaktör att hans dator inte fungerade. Den tekniskt ansvarige på företaget meddelade ”Efter påsk tar jag bort din modemuppkoppling och dina datorer ska du lämna till datasupport. Liksom din dosa för lösenord.”
Bakgrunden var att i Humlan nr 1/2001 fanns en krönika införd av Anita Ågren som inleddes med orden: ”Humlans två senaste nummer har varit en sorglig läsning. Artiklarna har nästan genomgående handlat om ”outsourcing” – ett nyimporterat modeord som har likhet med ordet ”sorgsen”. Ja, det låter rent av som nazisternas sofistikerade täckord för förintelsen: ‘avlusning’.”
Krönikan föranledde ett brev till fackklubben, i vilken personaldirektör Jonas Nystedt tyckte till om Anita Ågrens alster och menade att det går åt h-e för långt. Följden blev extraordinära åtgärder mot Humlans framställning.
Redaktören Eddie Morén påpekade i brev till personaldirektören att ”Humlans uppgift är att ta till vara personalens intresse, rapportera, informera, kritisera och använda sig av det fria ordet just så fritt som i Anita Ågrens krönika.”

Nu har Humlans redaktör fått sparken. De troliga är att Humlan krossas under samma känga.
Vem vågar i fortsättningen ställa upp och bli redaktör för Humlan?
Ja, vem ser någon mening i och vill ställa upp som facklig förtroendeman om Eddie får sparken?
Eddie Moréns avsked måste ogiltigförklaras. Eddie ska tillbaka till jobbet.