EU:s domstol underkände i förra veckan frysningen av al-Barakaats tillgångar.
– Det här är en upprättelse, säger Thomas Olsson, advokat för de tre svenskar som terroriststämplats på grund av att de ansvarat för den svenska grenen av det somaliska banknätverket.
Det var 2001 som banknätverkets al-Barakaats tillgångar frystes, efter att EU implementerat FN:s sanktioner mot terroristmisstänkta organisationer. Totalt rör det sig om cirka 1,2 miljoner kronor som ligger hos SEB. Pengarna kommer bland annat från privatpersoner med somalisk bakgrund i Sverige, som använt al-Barakaat för att skicka pengar till hemlandet.
Privata bankkonton spärrades
Domstolen i Luxemburg kritiserar att medlemmarna i banknätverket inte fått bemöta anklagelserna mot dem. De har inte heller fått reda på varför de misstänkts för terroristbrott. Enligt den nya domen går det emot de grundlagskyddade mänskliga rättigheterna i EU.
– De känner naturligtvis lättnad nu, det visar att de mänskliga rättigheterna inte kan åsidosättas, säger Thomas Olsson om sina klienter.
Samtidigt påpekar han att de senaste sju åren har inneburit ett stort lidande för de tre svenskarna. Då al-Barakaats konton frystes, spärrades även deras privata bankkonton. Det blev omöjligt för dem att arbeta, samtidigt som allt ekonomiskt stöd till dem var olagligt.
För tidigt att sia om skadestånd
Formellt begick den svenska staten ett brott när en av dem, Ahmed Yusuf och hans familj, beviljades socialbidrag för att överhuvud taget överleva. Efter ett år ströks två av dem från listan över misstänkta terrorister. Ahmed Yusuf avfördes 2006, utan någon motivering vare sig varför han strukits eller varför han en gång hamnat på listan.
Enligt Thomas Olsson är det ännu för tidigt att säga om det kan bli tal om skadestånd. Frågan kompliceras av att det är svårt att identifiera var det juridiska ansvaret egentligen ligger.
– Det juridiska systemet är inte uppbyggt för skadestånd av den här typen. Det är många aktörer inblandade, FN, EU och enskilda medlemsländer, det är inte självklart vart man i så fall ska vända sig med ett sådant krav.
EU får tre månader
Enligt den nya domen har EU tre månader på sig att pröva frysningen och lägga fram bevis mot al-Barakaat.
Lise Bergh, generalsekreterare på svenska Amnesty, ser positivt på beslutet:
– Vi har tidigare sagt att om enskilda personer drabbas av sanktioner måste det finnas möjlighet att pröva det rättsligt.
Hon anser att domen framför allt kommer ha betydelse i framtiden för rättsäkerheten inom EU.
– Om en misstänkt person eller organisation får sina tillgångar beslagtagna måste det i fortsättningen prövas i domstol om det finns grund för åtgärden. Som vi tolkar domen är det nationella domstolar som ska avgöra det. Det vill säga, är man misstänkt för terroristbrott i Sverige, sker även den rättsliga prövningen här.
