EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso sa i förra veckan att kommissionen tar tillbaka det starkt kritiserade förslaget om tjänstedirektiv för omskrivning. Det är framför allt ursprungslandsprincipen som ska ses över.
Det är en våg av kritik, framför allt i Frankrike, som föranlett beslutet. President Jacques Chirac, som i ministerrådet gett sitt fulla stöd till ursprungslandsprincipen, har gett vika för folkopinionen och pressat på kommissionen i frågan.
Chirac vill rädda ja-röster
Rosa Moussaoui, reporter på franska L’Humanité i Paris, framhåller att Chiracs välvilja är ett sätt att rädda ja-röster för konstitutionsförslaget. Franska folket röstar i juni.
– Frågan om tjänstedirektivet och konstitutionen är sammanblandade i debatten. Eftersom folk nu är så negativa till tjänstedirektivet vill Chirac separera det från frågan om konstitutionen, så att det inte blir ett nej i folkomröstningen, säger Moussaoui.
Hon framhåller också att om det blir ett ja till konstitutionen spelar frågan om tjänstedirektivet inte längre så stor roll.
– Konstitutionen kommer ju att bli en maskin för tillverkning av direktiv som tjänstedirektivet.
Niklas Noaksson på Europafacken instämmer i Moussaouis bedömning, men tror också att Barrosos drag är ett sätt att få igenom Lissabonagendan som förra veckan kom ut i förnyat skick. Den är ett resultat av toppmötet i Lissabon 2000, då en avregleringsstrategi för EU formulerades.
– I den förra versionen av Lissabonagendan fastställdes att ekonomiska hänsyn inte skedde på bekostnad av de sociala. Men i denna nya version säger man att ekonomiska intressen går först och sociala reformer i andra hand – vilket går stick i stäv med det man säger om ursprungslandsprincipen, framhåller Noaksson.
Principen om att det är ursprungslandets regler som ska gälla när en arbetare utför en tjänst i ett annat land, kritiseras för att den öppnar för social dumpning. Kommissionen har försvarat sig mot denna kritik just genom att hänvisa till undantag från principen. Men nu öppnar alltså Lissabonagendan för en tolkning som säger att det ekonomiska alltid går först.
– Så nu vill Barroso hålla sig väl med de kritiska socialdemokraterna och vänsterpartisterna i EU-parlamentet, så att han få igenom Lissabonagendan, säger Noaksson.
Regeringen talar med kluven tunga om tjänstedirektivet
Den svenska regeringen sa nej till tjänstedirektivet. Men det var före EU-parlamentsvalet. Nu vill regeringen ”inte bara säga nej”.
– Tjänstedirektivet är bra då det kommer att gynna sysselsättningen och tillväxten, säger statssekreterare Lars-Olof Lind- qvist.
Han framhåller att tjänstedirektivet inte får gå ut över arbetsrätten och att det finns vissa ”problem” med förslaget. Trots det säger han till Flamman – före beskedet om att kommissionen skjutit upp förslaget – att regeringen beslutat att inte kräva några undantag från ursprungslandsprincipen.
– Vi vill inte bara säga nej till förslaget – då lyssnar ju ingen på oss. Istället vill vi vara mer konstruktiva och kreativa och komma med egna förslag, säger Lindqvist.
Vari dessa konstruktiva förslag består utvecklar han emellertid inte.
– Det är för komplicerat att gå in på, säger han. Vi har klara uppfattningar om vad vi kan gå med på, men innan vi tar ställning vill vi testa att förhandla fram bättre lösningar.
