Andorra, Liechtenstein och Monaco utgör de tre sista skatteparadis i Europa som av OECD anklagas för att inte vara samarbetsvilliga i fråga om finansiell transparens och informationsutbyte inom bankvärlden.
Skatteparadisen utgörs av länder eller regioner inom länder där skatterna är väldigt lågt satta eller icke-existerande. De låga skatterna lockar till sig förmögna personer och företag som vill undgå att beskattas i hemlandet. Men platserna lockar även till sig personer som sysslar med penningtvätt eftersom det sällan ställs några frågor om varifrån pengar kommer eller vart de är på väg.
Enorma summor
I oktober anordnade OECD en internationell konferens i Paris i syfte att skapa en samstämmighet kring kraven på hårdare regler för skatteparadisen. Mötet hade sammankallats av Frankrikes och Tysklands regeringar. Dessa båda länder går i täten för kraven på att skatteparadisen ska regleras betydligt hårdare. Enligt OECD-chefen Angel Gurría finns det motsvarande 50 triljoner kronor (en triljon motsvarar ett tusen miljarder) samlade i världens olika skatteparadis.
Den oberoende organisationen Tax Justice Network bedömer att siffrorna är ännu högre – att motsvarande 80 triljoner kronor finns undangömda för beskattning i Europas skatteparadis.
För åtta år sedan beräknade IMF att den sammanlagda summan som fann samlad i världens skatteparadis låg på motsvarande åtta triljoner.
Om beräkningarna stämmer har alltså summorna som gömts undan i skatteparadisen ökat betydligt under de senaste åren.