Från V till SD – med undantaget MP – är partierna ense om den nya lagen om undantagstillstånd, som föreslår att regeringen ska få extraordinära befogenheter under ”fredstida kriser”. Men experterna är kluvna om förslaget – och näringslivets tankesmedja Timbro menar att man inte ens lyckats förklara vad en kris är.
– Den är för långtgående, och det finns inte tillräckliga säkerhetsgarantier inbyggda för att förhindra inskränkningar i fri- och rättigheter från regeringens sida, säger Annika Hirvonen (MP) (bilden), den enda representant i justitieutskottet som röstade nej till förslaget om en ny lag för undantagstillstånd.
Förslaget ”Stärkt konstitutionell beredskap” öppnar för att riksdagen i ”allvarliga fredstida krissituationer” ska få sammanträda digitalt, och att riksdagen med tre fjärdedelars majoritet ska kunna ge regeringen befogenhet att stifta egna lagar. Det gäller bland annat civilrätt och skatt, men även begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
En annan av förslagets kritiker är Adam Danieli (bilden), jurist och rättsansvarig på näringslivets tankesmedja Timbro, som pekar på att det inte ges några exempel på tilltänkta kriser.
– Var påskkravallerna en sådan kris? Är migrationskrisen det, eller klimatkrisen? En politisk kris? Vi använder det här begreppet på rätt andra sätt i dag.
Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, anlitades under covid-19-pandemin som expert på just undantagslagstiftning, och undersökte frågan medan debatten om den så kallade ”pandemilagen” kokade som hetast. Han tycks inte ha någon större oro inför den nya lagen.
– Det kritiker ofta är oroliga för är att regeringen ska missbruka den här makten, snarare än att det ska vara riksdagen som ger och tar denna. Men här utgår lagförslaget från ett scenario där det inte går att samla riksdagen inom rimlig tid. Som jag ser det är man medveten om de här riskerna för glidning, men motverkar det genom att man måste anmäla det till riksdagen.
Den nya lagens syfte är, menar Mark Klamberg, att regeringen ska kunna ta ett – fortfarande i viss mån tidsbegränsat – beslut om utökade befogenheter, men som också så snart som möjligt ska underställas riksdagen för att det ska vara giltigt. Han förklarar att dagens krislagstiftning i mångt och mycket vilar på det som kallas författningsberedskap.
– I en massa enskilda lagar, från smittskydds- till plan-och-bygglagen, finns olika bestämmelser om vad regering och myndigheter får göra i en krissituation.
Han ger ett exempel på när sådana regler varit otillräckliga – och när alldeles för specifika krisbeskrivningar lagt krokben.
– Plan- och bygglagen ändrades efter orkanen Gudrun 2005, då det var tydligt att lagen saknade undantag i händelse av naturkatastrof. Sedan kom flyktingvågen 2015 – boenden, skolor, gympahallar blev snabbt fulla. Folk fick sova utomhus, medan Migrationsverket tvingades söka bygglov för att sätta upp tält. Och sedan kom pandemin, och de provisoriska sjukhusen.
”Erfarenheterna från pandemin har visat på behovet av ett regelverk för hur Sverige ska styras vid en kris som inte är krig”, anser även Jessica Westerling (V) (bilden), som menar att beslut av regeringen fortfarande kräver en riksdagsmajoritet.
”Det är bra att förslaget har flera kontrollmekanismer som syftar till att upprätthålla riksdagens beslutsmakt även i kris. I Sverige tillämpar vi inte, till skillnad mot andra länder, så kallad konstitutionell nödrätt. Regeringen kan alltså inte införa undantagstillstånd.”
Joakim Nergelius (bilden), professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, ser aningen mer kritiskt på förslaget.
”Jag godtar ändringarna om sammanträdesort och krigsdelegation, men är skeptisk till det föreslagna om ökade befogenheter för regeringen i fredstid. Tycker som många andra att coronakrisen visade att den svenska modellen med självständiga (expert)myndigheter och en tillbakadragen regering fungerar bra”, skriver han i ett mejl till Flamman.
”Här finns således inget behov av att ändra och förslaget innebär risker i händelse av att regeringen blir av auktoritär karaktär.”
– Det vi har sett från andra sidan Atlanten på senaste visar de konkreta sätt makthavare med auktoritära tendenser kan agera på. Man tar för stora risker, menar Annika Hirvonen.
Mark Klamberg är bosatt i USA, och ser på nära håll hur en viss auktoritär karaktär använder undantaget som verktyg.
– Donald Trump åberopar kris i tid och otid, och här finns ingen riktig sådan mekanism. Kongressen har i teorin makt och ska agera, men republikanerna som kontrollerar båda dess kammare väljer att vara passiva.
Han vill hellre lyfta fram en annan amerikansk president som förebild – George Washington, som fick extraordinära befogenheter under landets frihetskrig men kort därefter gav tillbaks makten, inspirerat av den romerska kejsaren Cincinnatus som gjorde samma sak som tillfällig militär befälhavare i 16 dagar.
Det historiska tillfället hänger avmålat som en av de kändaste tavlorna i USA:s kongressbyggnad. Mark Klamberg har även sett flera porträtt av Washington under de massiva motdemonstrationerna mot Trump och hans styre som går under parollen ”No Kings since 1776”, och bland annat ägde rum under militärparaden genom huvudstaden den 14 juni.
– Man måste ha makthavare som har handlingskraft i en nödsituation, men inte gör det för personlig vinning eller missbrukar det. Och om vi misstror makthavarna behöver vi ha ett system som klarar av även enskilda politikers maktmissbruk.