Ett av regeringens argument för de skärpta åtgärderna är att man vill sätta press på andra EU-ländera att ta emot fler flyktingar.
– Det enda hållbara är att EU-länderna tar ansvar tillsammans, sade Stefan Löfven under pressträffen förra veckan.
Christina Höj Larsen, flyktingpolitisk talesperson i V är skeptisk:
– Vi hör redan nu att Danmark kommer att stänga sin gräns. Det kommer snarare att bli motsatt effekt, säger hon till Flamman.
Hon skulle vilja se att Sverige sätter en hårdare press på EU genom att  hålla inne med sin medlemsavgift.
Vilka risker finns det med ett sådant drag?
– Inga tycker jag. EU har sanktionssystem när det gäller den ekonomiska politiken, det har vi sett hur hårt det drabbat Grekland, men när det gäller mänskliga rättigheter och rätten till asyl så verkar man fullständigt ointresserad av att upprätthålla de löften vi givit varandra. Då är det rimligt att Sverige sätter hårt mot hårt.
Hon påpekar att Sverige traditionellt har mött flyktingströmmar med solidaritet och utökad välfärd och att det fungerat.
– Det finns lärdomar att dra och det är helt uppenbart vad vi borde göra, både för oss som redan finns här och för dem som kommer hit.

Oönskade effekter

– Var det nödvändigt att minska antalet personer som kommer hit? Det kan man verkligen diskutera. Det menar jag är en åsikt och inte fakta. Det beror helt på hur villiga vi är att vara innovativa i våra lösningar, hur mycket vi är beredda att höja skatten och att se till att inte bara alla kommuner tar emot flyktingar, utan också att alla skolor tar emot flyktingbarn, kommenterar Lisa Pelling, utredningschef på Arena Idé, regeringens åtgärder.
– Jag upplever att alla de möjligheterna inte är uppfyllda.
Samtidigt säger Lisa Pelling att det finns ett tak på hur många människor som det går att ta emot på kort tid. Då måste man ställa frågan vad man ska göra för att färre personer ska söka asyl i Sverige:
– Men jag är inte säker på att man valt de bästa alternativen.
Tillfälliga uppehållstillstånd och att göra det svårare för familjer att återförenas menar hon snarare gör flyktingmottagandet och integrationen dyrare och besvärligare. Många uppehållstillstånd ska omprövas varje år och människor tvingas ta med sin familj på en ofta farlig resa för att ta sig till Sverige.

Irreguljära vägar

Det finns också en fara med skärpta id-kontroller som det inte talats så mycket om: Det gör att människor försöker ta sig in i Sverige genom irreguljära vägar.
– Den svenska gränspolisen förbereder sig just nu på att man kommer att stöta på fler människor som försöker ta sig in i Sverige genom lastbilar, containrar och segelbåtar. Förmodligen kommer vi få se människor som försöker ta sig från Litauen till Gotland med båt, det såg vi under Irakkriget på 90-talet.

Vägarna som aldrig prövades

1. Vägra betala EU-avgiften

Sverige betalar i dag betydligt mer till EU än vad vårt återflöde är. Många debattörer, bland andra Birger Schlaug, har föreslagit att Sverige bör vägra betala medlemsavgiften för att sätta press på andra EU-länder att ta ett större ansvar i flyktingmottagandet.
”Hade Tyskland, som också är en stor nettobetalare, följt upp med samma åtgärd hade vi i stället för som nu – en dominoeffekt av inhuman karaktär – fått en dominoeffekt av human karaktär”, skriver Birger Schlaug på sin blogg.
David Cameron meddelade förra hösten att Storbritannien inte ämnade betala hela sin EU-avgift. Detta efter att EU ändrat sättet att beräkna ländernas avgifter, något som ledde till en kraftig höjning för Storbritannien. EU svarade med att hota dra in landets medlemsrabatt. Men Storbritannien fick senare nästan ett års anstånd med betalningen.

2. Höjda skatter

Regeringen valde i höstens budget att inte räkna upp den så kallade brytpunkten för statlig inkomstskatt, samt att göra avräkningar på jobbskatteavdraget för höginkomsttagare, där den som tjänar över 123 000 i månaden inte får något jobbskatteavdrag alls.
En mer radikal skattepolitik hade gett ett större utrymme. En granskning som SVT gjorde förra året visar att skatterna sänktes med 140 miljarder årligen under åren med alliansen. Det finns flera olika förslag på hur skatten kunnat höjas. Men Vänsterpartiets vårbudgetmotion från 2014 förespråkar till exempel avtrappningar på jobbskatteavdraget vid inkomster över 30 000 i månaden. Det skulle innebära att den som tjänar 32 000 betalar 170 kronor mer i månaden i skatt.

3. Förenkla regler

Sveriges kommuner och landsting har presenterat ett stort antal förslag på bättre samordning och regeländringar för att underlätta asylmottagandet. Att utfärda tillfälliga bygglov och inventera lokaler som kan användas till boenden under en kortare tid och som kan undantas från en del av de krav som normalt ställs på bostäder är två sådana exempel.
Flexibilitet kring skolgång för asylsökande barn, med fjärrundervisning eller för- och eftermiddagsundervisning, skulle kunna underlätta för mindre kommuner under den mest akuta perioden.