Antalet bostäder som hyrs ut i andra hand har ökat markant under det senaste året.
Filippa Lundh (bilden), 27, är en av många unga som letat bostad i Stockholm. Hon ska flytta ihop med sin pojkvän, och behöver hitta något större.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
– Jag började med att leta i olika tjejgrupper på Facebook. Vartannat inlägg kommer från någon som vill tjäna pengar, vartannat är en ensamstående mamma i panik.
När hon lämnade Facebook för Blocket märkte hon av den stora mängden lägenheter i omlopp.
– Många hör av sig, och folk är mer desperata. Om man tackar nej till ett bud på 14 000 för en lägenhet så sänker de det till 12 000. Några tackade vi nej till trots att de erbjudit en sänkning. Då blev de kränkta, säger Filippa Lundh och fortsätter:
– En tant blev arg för att hon tyckte att jag borde byta jobb till ett som ligger närmare hennes andrahandslägenhet. En tjej tyckte att vi hade playat [lurat] henne, eftersom vi tittat på andra lägenheter än hennes. En kille tyckte att jag var en svikande tjej som lurade honom.
Hon visar ett meddelande från en potentiell uthyrare som de varit i kontakt med kring en bostad, men till slut gett ett nej. Mannen jämför bostadssökande med ”singelkvinnor som ljuger och säger att de är upptagna när någon de inte vill dejta flörtar med dem”.
Martin Hofverberg (bilden), chefsekonom på Hyresgästföreningen, förklarar det höga utbudet av andrahandsbostäder med ränteläget.
– Många vill sälja men vill inte sälja till förlust, vilket inte går på grund av ränteläget. Då väljer de att hyra ut i stället. Gör massa människor så blir det en hel del utbud som normalt inte skulle förekomma, säger han till Flamman.
Enligt honom är den nuvarande situationen ett undantagstillstånd.
– Om räntan går i den riktning som vi tror kommer försäljningarna att komma i gång, och folk kommer att börja sälja samma lägenheter som de just nu hyr ut. Då kommer utbudsnivåerna att normaliseras.
Martin Hofverberg beskriver andrahandsuthyrningen i storstäderna som marknadshyror i praktiken, och är skeptisk till att fenomenet växt till dagens proportioner.
– Det är ett misslyckande för vår bostadspolitik. Enligt oss ska målsättningen vara att alla som vill ha och behöver ett förstahandskontrakt ska ha det, antingen i ägt eller hyrt boende, säger han, och fortsätter:
– Att det saknas förstahandskontrakt beror på att det inte har byggts tillräckligt under 30 år.
Rättigheterna för dem som hyr i andra hand ser han som nästintill obefintliga.
– I regel kan du skriva hur tidsbegränsade kontrakt som helst. I avtalet kommer det vara en hyra. Men avtalet kan avslutas på två månaders tid. Om jag som hyresgäst inte kommer överens med bostadens ägare om hyran, då är det tack och hej. Förhandlingsläget är uselt, besittningsskyddet är icke-existerande.
Men medan andrahandsvärdarna är desperata har det gått desto lättare för Filippa Lundh att hitta en bostad.
– Nu har det gått jättebra. Vi har hittat en fin lägenhet som vi förhoppningsvis kan flytta in i redan i mars.
Samtidigt finns osäkerheten på andrahandsmarknaden kvar i bakgrunden.
– Inget är väl säkert förrän man flyttat in och fått nycklarna. När man bott där i ett par dagar utan att bli utkörd, det är då man kan lita på att man har en bostad.