Trots löneökningar, skattesänkningar och låga prisökningar lever allt fler hushåll på marginalen.
Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som relativt stabil, enligt Föreningssparbankens rapport hushållsbarometern våren 2006.
Jämfört med för ett år sedan anser alltså fler idag att de har en bättre ekonomi. Det gäller framför allt den löpande ekonomin.
Hushållen anser att deras totala ekonomi, även med hänsyn till tillgångar och skulder, är relativt oförändrad − men med en förskjutning till det sämre
Sämre än i höstas
Jämfört med höstens mätning upplever flera hushåll att deras totala ekonomi är något sämre. Nettoförsämringen är två procentenheter, skriver Hushållsbarometern. Förändringarna är små men pekar åt samma håll – färre upplever förbättringar och fler försämringar.
Vardagsekonomin har stabiliserats, men de hushåll med mest ansträngd ekonomi har ökat.
Lika stora andelar som höstens mätning anser att de har mer respektive mindre pengar till löpande utgifter.
Däremot har det skett en gradförskjutning till det sämre bland dem som anser att de inte fått det bättre ekonomiskt. En lika stor andel anser att de fått försämringar som i höstas, men två procentenheter fler anser att de idag har mycket mindre pengar till löpande utgifter.
Det senaste kvartalet har två procentenheter fler haft svårt att få inkomsterna att räcka månaden ut, 23 mot tidigare 21 procent. Av dem som uppger att de har haft svårigheter med ekonomin uppger fler att de haft svårigheter varje månad.
Fyra procentenheter fler uppger att de använt sparpengar för att lösa bristerna i den löpande ekonomin, 28 mot tidigare 24 procent.
Lika stor andel har dragit in på någon konsumtion, men de har under våren tvingats göra det på fler områden.
Andelen som uppger att de dragit in på någon konsumtion av ekonomiska skäl de senaste tre månaderna är fortfarande hög. Närmare hälften av hushållen, 48 procent, uppger att de gjort det. Totalt sett är det en lika stor andel som i höstas men de hushåll som gjort neddragningar har tvingats dra in på fler områden.
Fler hushåll jämfört med i höstas har dragit ner på nöjen, kultur, fritidsaktiviteter, restaurang eller pubbesök samt nödvändiga inköp av skor och kläder eller på något annat ej angivet. Något färre har däremot dragit in på bilkörningen, 20 mot tidigare 22 procent. De hushåll som tvingats dra in har främst gjort det på restaurang- och pubbesök, nöjen kultur eller fritidsaktiviteter, dyrare mat och nödvändiga köp av skor och kläder.
Trots att hushållens konsumtion stadigt har ökat, har antalet hushåll med lån för konsumtion har enligt egen utsago inte stigit. Det är snarare något färre jämfört med i höstas som uppger att de har lån för konsumtion.
Oförändrade krediter
Det är inte heller fler som ökat sina lånebelopp för konsumtion utan fler har låtit sina konsumtionskrediter vara oförändrade.
Antalet hushåll som sparar regelbundet har minskat sitt månatliga sparande jämfört med i höstas. Fler hushåll har under det senaste halvåret minskat sitt månatliga sparande och färre har ökat. Hushållsbarometern baser på en Sifoundersökning under april. 1200 intervjupersoner har deltagit.
Fler hushåll lever på marginalen
Närmare en fjärdedel av hushållen uppger att inkomsterna inte räcker månaden ut, enligt Föreningssparbanken.
