Med 55 procent, eller drygt en miljon, rösters övervikt reviderades fem artiklar i Venezuelas författning i söndagens folkomröstning. Cirka 6,5 miljoner venezuelaner röstade för Chávez’ förslag mot oppositionens nej som fick 5,2 miljoner röster eller 45 procent. Valdeltagandet var högt, drygt 70 procent.

Fem grundlagsartiklar
Chávez förkunnade från presidentpalatsets balkong att revolutionen nu går in i en djupare och mer krävande fas som tar sikte på att bygga socialismen med effektivitet, mot korruption och byråkrati.
– Jag svär inför folket att ägna resten av mitt liv som soldat i tjänst hos folket, sa Chávez högtidligt och berättade att den förste som hade lyckönskat till segern var Fidel Castro. Denne hälsade Chávez att ”segern är i sin historiska vidd och omfattning omöjlig att mäta”, framför allt i Latinamerika, där segern hälsades med glädje i alla progressiva och revolutionära kretsar.
Och för den revolutionära processens framtid i Venezuela var segern närmast att betrakta som avgörande. En förlust eller en marginell vinst hade satt många krokben. Chávez är kittet som förenar den venezuelanska vänstern och en garant för en fördjupning av den gryende folkmakten i landet.

De fem artiklar som nu revideras handlar om rätten att ställa upp till omval på alla nivåer; från kommunalfullmäktige, borgmästare, delstatsparlament, delstatsguvernör och till presidentposten. För en svensk eller europé i största allmänhet är det en märklig författningsfråga, eftersom kungariket Sverige har en parlamentarisk ordning som kan ha en statsminister på samma post under obegränsad tid, som Tage Erlander, som var statsminister 23 år i följd, från 1946 till 1969. I Venezuela ges nu medborgarna rätten att välja eller avsätta de valbara kandidaterna även om de har suttit en mandatperiod.

Attack mot synagoga
Inte bara europeiska högerpolitiker som Lech Walesa eller spanska falangistpartiet PP:s EU-ledamot Luis Herrero ville hjälpa nej-sidan. Robert Wood, språkrör för USA:s inrikesdepartement, gick in i valdebatten den 9 februari och hävdade att ”vi fortsätter vara oroliga över varje slags antisemitisk aktivitet i Venezuela”. Bakgrunden är att den judiska synagogan i stadsdelen Maripérez i Caracas utsattes för vandalism den 31 januari, bara två veckor innan folkomröstningen. Graffiti och slagord mot Israel målades på väggarna. Omedelbart anklagades ”ultra-bolivarianska chavistelement”, som de privata medierna utmålade gärningsmännen.
Men efter tio dagars polisarbete greps åtta poliser, två kriminella och nattvakten på synagogan som halv två på natten hade klippt av kablarna till det omfattade säkerhetssystemet inifrån och därefter öppnat dörrarna och släppt in brottslingarna. Gruppen monterade ner alla videokameror i lokalen men missade en som registrerade identiteten på gruppens medlemmar.

Dörren till framtiden
Men trots en hätsk kampanj från oppositionen, vars enda budskap egentligen var ”nej för att rädda friheten”, gick venezuelanerna till valurnorna för elfte gången och gav Chávez ytterligare förnyat förtroende och möjlighet att ställa upp till omval än en gång, denna gång för mandatperioden 2013-2019.
Chávez å sin sida sammanfattade segern:
– Sanningen har besegrat lögnen. Folket har vunnit med en klar majoritet och vi har öppnat dörr efter dörr till framtiden.