Med 61,49 procent mot högeroppositionens 38,51 procent av rösterna, kunde en nöjd president Evo Morales förkunna att Bolivia från och med den 25 januari har återskapats, denna gång utan de gamla koloniala kedjorna. Valdeltagandet var det högsta i Bolivias historia, 91 procent. I Latinamerika är det sällsynt med ett deltagande på över 50 procent i liknande folkomröstningar.
Inför tusentals jublande anhängare nedanför presidentpalatset i La Paz, slog presidenten fast att naturresurser som vatten, gas, olja och telekommunikationer är allmän egendom som nu inte får privatiseras och än mindre säljas ut till utländska transnationella bolag. De nio länen och de närmare 40 olika ursprungsbefolkningarna får en relativ autonomi i förhållandet till staten.
Jordägande
Parallellt med förslaget till ny författning, som innehåller 411 artiklar, ställdes också frågan om högsta jord/markinnehav skulle vara 5.000 eller 10.000 hektar. Över 80,67 procent av bolivianerna valde 5.000 hektar. Bara 467.893 bolivianer röstade annorlunda.
Även om regeringens grundlagsförslag inte uppnådde majoritet i länen Santa Cruz, Pando, Beni och Tajira som kontrolleras av högeroppositionen, var det en kraftig majoritet i dessa län som röstade för att ”Los Terratenientes”, jordägarna, per person inte ska förfoga över mer än 5.000 hektar. I Bolivia förfogar, enligt en rapport från FN-organet PNUD, 100 familjer över 25 miljoner hektar mark. Enligt jordbruksministeriet är 87 procent av jorden, som utgör 28 miljoner hektar, i händerna på endast sju procent av jord- och markägare. Småbönderna förfogar bara över fyra miljoner hektar eller 13 procent av jorden. Inofficiellt beräknas att det finns en miljon bönder som lever på så kallade minifundos, en liten jordplätt, medan 250.000 personer är jordlösa.
Det är denna feodala klasstruktur på landsbygden, som också drabbar indianfolken värst, som Evo Morales regering vill bryta. Den nya författningen ger nu regeringen för första gången i landets historia juridiska medel att använda grundlagen som ett verktyg för att skapa mer rättvisa på landsbygden.
Högerns konfederation
I länet Santa Cruz, som är oppositionens bastion styr inte läns- eller kommunalfullmäktige utan den så kallade Civilkommittén.
I ledningen sitter gräddan av dessa ”terratenientes” och agroexportörer av soja och säd. Ordföranden för civilkommittén är Bruno Marinkovic. Han skrev dagen efter folkomröstningen ett brev till president Evo Morales där han förslog denne en ”pakt” och en ”konfederation”. Där de län som hade majoritet av nejröster, skulle de regionala författningarna ledas av, just det, den politiska högern. Idén för en konfederation har han fått från hur det ”socialistiska Kina och liberala Hong Kong samlever”. För denne bankir, storgodsägare och agroexportör kan ”MAS’ bysocialism” samleva med de ”autonoma länens frihet”.
Även om oppositionen representerar halva geografiska territoriet är det relativt glesbefolkade län. Men de är, som i fallet Tarija, rika på naturresurser. Tarija förfogar över Latinamerikas näst största gasreserver. På andra sidan gränsen i Paraguay, byggde USA nyligen en stor militärbas med en landningsbana som kan ta emot B52-bombplan. Högerns idé om konfederation är befängd, menar regeringen, för den underkänner den nya författningen och ställer sin egen regionala författning över den bolivianska statens.
Nyval i december
I december blir det allmänna val och om tendensen håller i sig vinner MAS, regeringspartiet Rörelsen för Socialism, med stor marginal. Men den nya författningen ger inte Evo Morales rätt att ställa upp. Det var en av eftergifterna till högern den 20 oktober 2008 för att nå en bred uppgörelse som högern en kort tid senare bröt.
