CARACAS Samma dag som jag anländer till den revolutionära stadsdelen 23 de Enero berättar invånarna för dagstidningen Ultimas Noticias (UN) om hur de nyligen organiserade sig i ”El Consejo Comunal”, det nyinrättade Folkrådet, och via det gjorde slut på en kriminell liga med ett 50-tal gangsters.
Trots påstötningar hos polisen hade inget hänt. De kriminella gjorde livet outhärdligt och till och med mördade invånare i området.
– När vi såg att inget hände, trots att vi till och med gav polisen namn och adresser på de kriminella, beslöt vi att via Folkrådet organisera ett underrättelseorgan och inledde arbetet med att i detalj kartlägga brottslingarnas rutiner. Sedan slog vi till.
De cirka 50 gangstrarna, beväpnade med hagelgevär och AK-gevär, omringades, attackerades och avväpnades av invånarna. Därefter kastades de ut från 23 de Enero. Några dagar senare dödades ledaren, ”El Enano”.
Folkrådet organiserade därefter mer systematiskt sin bevakning.
Den är mer än någonsin nödvändig, för varningslamporna blinkar i dagens Venezuela. Paramilitärer från Colombia har infört en ren maffiastruktur i tre delstater vid gränsen mot Colombia och är på väg att slå rot i självaste huvudstadens fattigområden.
– De går inte omkring med gevär utan arbetar i fattigområdena, där de säljer kokain billigt för att på sikt skapa en social bas och beväpna krigsgrupper, säger president Chávez.
Det är lördag och överallt råder det febril aktivitet. Ur fönstren strömmar salsa- eller reggeatonmusik. Henry från Boliviarianska samordningen CBS säger att han måste klippa sig. Frisörssalongen är ett vardagsrum, där väggen har slagits ur och ersatts med plåtsjalusi som dras ned när salongen stänger för kvällen. Alla hälsar på alla eftersom nästan alla känner varandra. Henrys dotter dyker upp och han skickar iväg henne att köpa tre portioner mondongo, komage, som jag i varje fall inte är särskilt förtjust i. Jag bluffar med att jag har käkat tidig lunch.
Området 23 januari, med cirka 150.000 invånare har alltid varit ett fäste för vänstern. Det uppkallades efter den civila-militära resningen den 23 januari 1958, som störtade militärdiktatorn Marcos Pérez Jimenez. Denne flydde Venezuela till Dominikanska republiken i ett plan med det symboliska namnet ”Vaca Sagrada”, Heliga kon. Överallt sitter det affischer som hyllar Chávez eller slagord om stöd till revolutionen. Och eftersom det är lördag konsumeras det också en hel del öl.
Venezuelas väg mot socialism och folkmakt går inte via dekret, kommenterade en spansk kongressledamot den 2 december förra året, när Chávez inte fick majoritet för sitt författningsförslag. Bygga socialism är en komplicerad, tålmodig process och för att beträda den vägen och ta de första stegen till en lokal folkmakt, sjösatte Chávez just i ”23 de Enero” den 23 januari vad han kallar för ett av de viktigaste folkmaktsorganen, ”El Consejo Comunal”, Folkrådet.
– Alla över 15 år har rätt att delta i besluten, säger Mirjam Martinez, en 35-årig kvinna som har levt hela livet i 23 de Enero och som sitter i styrelsen för Block 11 och 12, två jättehöghus.
Runtom henne springer barnen euforiska, eftersom Folkrådet idag lördag har arrangerat fest med hästvandring i området.
– Vi började med att göra en undersökning av hur många och vilka som bodde i de två blocken, säger Mirjan och gör en svepande rörelse mot de två jättehusen bakom hästen. Från de 300 lägenheterna var det 360 som kom på det första mötet då vi konstituerades. En grupp valdes som kom att föreslå hur arbetet skulle organiseras.
Men är det inte en upprepning av tidigare ”Junta de Vecinos”, grannskapsföreningen? undrar jag. Skillnaden, menar Mirjan, består i att de beslut som stormötet antar också verkställs av Folkrådet, som har en egen budget som staten förmedlar. I grannskapsföreningen eller svenska Hyresgästföreningar föreslår dessa intresseföreningar till kommunalfullmäktige eller det lokala bostadsbolaget, men de har ingen verkställande makt som det venezuelanska Folkrådet.
– I Folkrådet är det befolkningen, inte den lilla gruppen av styrelsen som tidigare, som fattar beslut och genomför besluten.
I november är det val till kommuner och delstater. Oppositionen har fått blodad tand efter Chávez´ missräkning den 2 december förra året. Rolando Tirado och Carlos Castillo från det socialistiska enhetspartiet (PSUV) som nyligen höll sin första kongress, är lokala ledare för PSUV i 23 de Enero.
– De kommunala råden är oerhört viktiga eftersom det är från dem vi ska göra urvalet i nomineringarna av våra kandidater till kommunfullmäktige, borgmästare och delstatsguvernörer. Och det vet de politiker (inom chavismen) som bromsade, eller rent av bekämpade författningsförslaget förra året. Därför är vårt mål att förvandla 23 de Enero till en förebild för hela Venezuela. Området har visat det som Chávez säger är nyckeln till framgång, ett organiserat folk som attackerar problemen, också mot de ”korkar” inom chavismen som aldrig kommer att slåss för socialismen.
Guadalupe Rodriguez är ordförande för Samordningen Simon Bolivar (CBS), den kanske bäst organiserade kraften i 23 de Enero. I området finns andra politiska kollektiv som El Colectivo Ernesto Che Guevara, Tupamaros med flera som, när statskuppen i april 2002 genomfördes, drabbades av en häxjakt från kuppmännen.
– Den 21 augusti 2005 tog CBS över polisstationen och 46 poliser tvingades lämna området. De fyllde inte någon som helst positiv roll. Tvärtom är de skyldiga till många av de mer än hundra mord som utförts mot områdets politiskt aktiva, berättar Guadalupe.
– Vet du vad som kommer att hända om högern återtar makten i Venezuela? De kommer att fysiskt rensa detta och andra områden där revolutionen är stark. Du ser hur de nu attackerar president Chávez med att folk inte har mat.
Den gamla polisstationen har nu ett stort infocenter med 36 moderna datorer och kostnadsfria kurser i operativsystemet Linux. I huvudbyggnaden finns studio för CBS:s TV- och radiostation vars innehåll produceras av invånarna själva. Den stora salen där poliserna misshandlade eller torterade invånarna har nu gjorts om till en lagerbyggnad.
– Det är det organiserade folkets svar på kontrarevolutionens ekonomiska sabotage i form av hamstring av mjölk, ris och bönor som här distribueras av och till invånarna.
För att bekämpa sabotaget av de privata nyckelsektorerna inom jordbruksindustrin och den distributionskedja, som i Chile 1972 finansierades av CIA för att störta vänsterregeringen Salvador Allende, har Chávez upprättat en egen folklig distributionskedja som heter PDVAL och som lyder under statliga oljebolaget PDVSA. PDVAL distribuerar de mest nödvändiga basvarorna som det idag råder brist på. Den som ansvarar för denna, för revolutionen avgörande, uppgift är det organiserade folket. Och det är här som både CBS och Folkrådet är navet i försvaret av den politiska process, som väcker så starka känslor hos oppositionen som hos den internationella reaktionen.
– Här har vi gott om plats och en bra struktur där vi distribuerar mjölk, kyckling, ris och bönor till ett mycket bra pris. I de privata affärerna distribueras kycklingen för 9.000 bolivar men här säljer vi den för halva priset. Samma sak med mjölken, säger Guadalupe Rodriguez, som lyser upp när hon säger att folkmaktens strukturer, med eller utan folkomröstning, nu börjar ta form.
BAKGRUND: FOLKRÅDEN
Folkråden organisatoriska bildande och struktur har stora likheter med svenska folkrörelseorganisationer. Rådet utgörs av grannar i ett bostadsområde. De genomför en demografisk undersökning, som ligger till grund för val av olika organ, som i sin tur förbereder och föreslår namn på personer till rådets olika nivåer.
I instruktionerna som Ministeriet för deltagande och social trygghet har fastställt, slår myndigheten fast:
”Folkrådet är också basen på vilken den deltagande och ledande demokratin den bolivarianska författningen är vilar. Som ett hus lätt kan rasa samman om dess grund inte är tillräckligt stark, på samma sätt kan också den nya demokrati som vi bygger utsättas. Den kan bara vara oövervinnlig om dess bas är stark och dess bas är Folkråden”.
De förberedande uppgifterna för att bilda ett Folkråd är följande:
1. Sprida information bland grannarna om målsättningen och Folkrådens uppgifter.
2. Utarbeta en skiss eller karta över det geografiska området.
3. Organisera och samordna genomförandet av en demografisk och socioekonomisk folkräkning.
4. Sammanställa information om områdets historiska bakgrund.
5. Utlysa det konstituerande mötet under en tidsperiod av högst 90 dagar.
