… visste jag att det förr eller senare skulle drabba mig också. Urinvägsinfektion. Springa iväg på toa två gånger i timmen, ont i nedre delen av magen. Mer än hälften av alla kvinnor får akut urinvägsinfektion en gång i sitt liv. Av dessa får 20 procent återkommande infektioner. Nu sitter jag på semestern med hemmakuren citronvatten i glaset och penicillintabletter i necessären.

När är jag var på Tensta Vårdcentral möttes jag av en läkare som knappt hade tid att hälsa. Han tog fram ett papper som han antecknat saker på om andra patienter, drog ett streck under den sista raden och tittade otåligt på mig. Jag berättade om mina besvär och han sade att jag måste dricka mycket och kissa efter samlag.

Därefter fick jag lämna urinprov som skulle iväg på odling. En halvtimme efter att jag lämnat vårdcentralen ringde de och sade att någon råkat slänga ut mitt kiss från plastmuggen och att jag var tvungen att komma tillbaka imorgon för att lämna ett nytt prov. Jag blev något irriterad över att behöva gå tillbaka dit och det slog mig hur viktigt det är med bra sjukvård.
Det är nästan tur att jag fick det här under semestern, annars hade det varit pinsamt inför kollegorna på jobbet att springa in på toa hela tiden. Urinvägsinfektion och andra kvinnosjukdomar är inget man direkt pratar öppet om.

Allt som har med underlivet att göra är tyvärr tabubelagt, oavsett om det handlar om lust, rakning, sjukdomar eller smärtor (förutom graviditet, det är okej att prata om). Men att jag fick det under semestern innebär också att jag inte kan bada i kallt vatten. Den obehagskänsla jag hade avtog efter penicillinet, men kom tillbaka efter sommarens första dopp.
Nu tänker jag på alla kvinnor som haft detta problem innan mig och hoppas att jag inte blir en av de där 20 procenten som får återkommande infektioner.