Sedan ett år tillbaka står vi judar mitt i rampljuset för svensk politik. Skit i klimatet, skolskojarna, trollfabrikerna, mc-knuttarna och alla miljardärer som köpslagit bort den svenska jämlikheten, vårt lands skrytigaste framgångsfaktor. Men det stora intresset har också skapat en djup klyfta och osäkerhet. Omsorgen är nämligen villkorad och minerad. Frågan är om den ens är ärligt menad.
Med oss som hårdvaluta utspelar sig ett idékrig om vilken sida som tar antisemitism på störst allvar. Den som larmar högst om det påstått katastrofala läget och eldar på demoniseringen av Palestinarörelsen i sin helhet har störst utsikt att vinna. Är du för palestinsk frihet? Då är du mot Israels existens. Står du bakom ICC:s arresteringsorder mot Netanyahu? Pang – du är antisemit. Är du jude? Skitsamma.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Nu är vi plötsligt det bästa sedan skivad Skogaholmslimpa, ett universalverktyg som ska hjälpa Jimmie Åkesson att neutralisera partiets otrevliga historia
Särskilt svårsmält är Sverigedemokraternas brinnande engagemang för oss. Före Tidö var vi inte riktiga svenskar, roten till allt ont och globalister som förvred huvudet på våra oskyldiga medmänniskor. Nu är vi plötsligt det bästa sedan skivad Skogaholmslimpa, ett universalverktyg som ska hjälpa Jimmie Åkesson att neutralisera partiets otrevliga historia, göra dem till ministrar i nästa regering, eskalera klappjakten mot muslimer och legitimera Netanyahus apartheidideologi. Kronan på verket skulle förstås vara att få med sig de judiska församlingarna.
Med de här ambitionerna var SD:s attack mot Svenska kommittén mot antisemitism, SKMA ändå överraskande. Trots organisationens hårda kritik mot Vänsterpartiet avfärdas SKMA av sverigedemokraterna som ”en politisk aktör, vars verksamhet till stora delar går ut på att opinionsbilda mot Tidösamarbetet”. Bland undertecknarna finns Björn ”judar kan inte vara svenskar” Söder, Jörgen ”juden är roten till allt ont” Fogelklou och Oscar ”die Juden” Sjöstedt.
SKMA grundades 1983 efter flera vågor av antisemitiska incidenter och utbrott i offentligheten i samband med Israels krig mot Libanon, och har sedan dess fungerat som larmklocka och källa för folkbildning i ämnet. De är politiskt oberoende och gör ingen skillnad på överträdelser oavsett var de visar sig. De står som garant för ett upplyst samhälle i allmänhet och samtliga judars trygghet i synnerhet, oberoende av medlemskap i församling.
Anser Sverigedemokraterna att deras ställning nu är så säkrad att de inte längre ser några risker med att angripa en så pass oberoende och respekterad expertorganisation? Det verkar så. Bara dagar senare lade den sverigedemokratiska riksdagsledamoten Rashid Farivar upp en bild tillsammans med aktivisten Christian Peterson, som under det senaste årtiondet hunnit engagera sig både i nynazistiska NMR och antisemitiska AFS.
”[J]ag pratar med precis vem jag vill. Ingen bestämmer över mig”, skrev Farivar på X.
Ännu har inte Tidöpartierna uttalat sig om SD:s angrepp på SKMA, medan Judiska centralrådet skickar dubbla signaler. Ordförande Aron Verständig avfärdar försöken från höger och vänster att använda frågan som slagträ, och säger till Dagens ETC att SKMA har ett ”väldigt högt anseende”, samt ”ett sakligt förhållningssätt till antisemitism och består av personer som har expertkunskap om antisemitism.” Gott så.
Tyvärr valde de samtidigt under fredagen att gå ut med att Vänsterpartiet inte längre är välkomna till synagogorna. Orsaken är Dadgostars oroväckande senfärdiga hantering av lokalpolitikers sympatier för och urskuldande av islamistiska och våldsamma grupper, däribland Hamas och Hizbollah, samt spridande av antisemitiska budskap. Kritiken mot dem är befogad men ledningen har erkänt problemen och inlett uteslutningsärenden – i motsats till SD som i stället går till motangrepp mot en av Sveriges viktigaste röster mot antisemitism.
Jimmie Åkesson vill använda Sveriges judar för sina egna syften. Kvar står den judiska minoriteten med en klarnande insikt om att uppmärksamheten är lika tillfällig som ett snöfall i juni.
